Förgiftad

Två saker kan konstateras enligt rena fakta.

1. Jag bloggar väldigt sällan nuförtiden.

2. Min blogginlägg är oftast arga.

Av dessa fakta kan man dra slutsatsen att jag inte är lika arg nuförtiden.

Om detta beror på att jag numera är gift med en fantastisk kvinna istället för med mitt jobb kan man ju endast spekulera i men det ligger nog någonting i det...

För den som är gift med sitt arbete tenderar även att bli förgiftad av sitt arbete vilket leder till en ganska tråkig (och arg) tillvaro.

Jag tror inte att min fru kommer att förgifta mig, hon tycks ju faktiskt ha gift sig med mig av kärlek. För det kan inte ha varit p.g.a. pengarna :)

Även om plånboken alltför oftast gapar tom så är jag ändå lycklig. Det tycks helt enkelt vara så att pengar inte gör en lycklig, kan det till och med vara så att pengar gör en olycklig?

Det tycks iallafall stämma i mitt fall.

För den som nu tycket att jag ska vara arg i min blogg så kan jag gnälla på en sak.

Varför måste dom satans myggorna alltid lyckas bita mig under klockan? Gör jävligt ont när armbandet nöter på myggbetten...

Norrlands Guld

I tisdags hade jag nog en av de mest onödiga körningar jag någonsin har haft.

Känns som att kunden har lite för mycket pengar om dom beställer en back med lättöl som ska köras från Luleå till Piteå när det finns en bensinmack mitt emot.

Fast det är väl så det blir när man beställer via en beställningscentral i södra Sverige där det sitter fullt med folk som aldrig har varit norr om Dalälven...

De fattar väl inte skillnaden mellan Luleå och Piteå.

Till och med kunden blev ju förvånad :)

Desto mer förvånade blir dom säkert når dom får fakturan.

Ölet var av märket Spendrups, fast man kan ju tro att det var Norrlands Guld!

Nya tider

Numera är jag "bara" chaufför. Verkar dessutom få fast sysselsättning.

Det är väl en del nytt fast egentligen är det ju samma som tidigare.

Av någon underlig anledning har jag dock fått en nytändning av hela denna soppa.

Kan ju förstås bero på att alla de skulder "jag" (eller andra?) har dragit på mig måste betalas...

Det värsta jag vet är att sitta och kosta pengar. Såna chaufförer har jag inte mycket för. Därför gör jag allt som står i min makt för min arbetsgivare.

Idag verkar det dock som att schemaläggaren har planerat in ungefär dubbelt så många bilar som behövs... Då blir det ju inte lätt men det är väl bara att kämpa på :)

Har ju dock inte tänkt fastna här i taxiträsket så andra jobb söks febrilt med ljus och lykta.

Tyvärr så anser jag att mina papper inte står i paritet med min kapacitet varför jag ser en svårighet i att hitta något annat.

Man måste väl känna nån typ...

Nåväl. Det ordnar sig säkert.

Moderna Bonnie & Clyde

Mitt hopp till mänskligheten fick sig en törn kan man väl påstå.

Man gör allt rätt. Man gör  allt man kan. Men det duger aldrig

De vill att man ska vara rak och ärlig men när man säger vad man tycker så tål dom inte kritik.

Kanske dags att inse att det är er det är fel på och att först sopa framför sin egen bro innan man börjar gnälla på andra?

Fast vad vet väl jag... jag är ju bara en människa som andra.

Bitter tänker jag inte bli för såna människor har jag träffat och de kan inte ha det lätt...

Ska man bli förbannad på alla idioter som finns får man vara förbannad hela tiden.

Det är ju enkelt.  Bara att strunta i dom och gå vidare.

Nystart

Så blev det då äntligen (?) definitivt.

I torsdags sattes Mytax i konkurs och de flesta reagerar på detta med bestörtning.

Ja visst är det ju lite vemodigt att man efter sju långa blodiga år inte längre kan kalla sig egen företagare, och såklart tråkigt att fyra anställda förlorar sin sysselsättning, men de har ju i alla fall turen att få lönegaranti.

Själv får jag noll. nada. zip.

Detta anses ju givetvis vara starkt orättvist då jag varit anställd på samma villkor som alla andra och betalar lika mycket i skatt. Men det är ju bara en negativ sak i hela raden som kommer med egenföretagande.

Det finns även en hel del positivt i det här för mig personligen, jag har nu en helt annan möjlighet att vidga mina vyer och sikta mot något annat, och nu, när nån ringer och frågar om man kan jobba julafton kan man ju faktiskt begagna sig av det uttryck som man inte har kunnat fast velat använda i sju år:

DU KAN TA DITT JÄVLA PASS OCH STOPPA UPP DET I RÖVEN!!

Typ... fast det är ju bara för att jag slipper vara desperat som jag kan göra så, tydligen måste jag ha varit en ganska bra chaufför, ty sedan i fredags hade jag haft jobb dygnet runt om jag hade velat...

Så sammantaget så tror jag det här blir bra.

Återstår att se om jag tycker detsamma till sommaren då det står klart hur mycket av skulderna som hamnar på mig personligen... :)

Härlig vecka med ohärligt slut

Detta är nog det äckligaste inlägget i Mummelbloggens historia, så är ni krösmagade så rekommenderar jag att ni slutar läsa...

Förra veckan avfrostade jag frysen.

Spenderade föregående helg i Umeå där en stor schackturnering ägde rum. Efter detta evenemang som slutade sisådär för min del så åkte vi vidare söderut för att plocka svamp, eftersom min sambo hade hört att det blivit svampexplosion i södra Sverige. Så vi styrde kosan mot Enköping och Fagerskogen där vi plockade lite kantareller första dagen, dock fanns de inte i så stor mängd som vi hoppats på. Efterföljande två dagar spenderades i skogarna utanför Arboga där vi faktiskt hittade hyfsat med trattkantareller, även om de inte var så många som det brukar vara vissa år.

På onsdag kväll efter en hel dag i skogen tog vi bilen till Stockholm Quality Outlet i Barkaby för en liten behövlig paus från svamprensningen.

Där spenderade vi alla pengar som finns i hela Sverige.

Dagen efter blev det en tidig avfärd norrut mot min sambos föräldrabostad som angjordes sent på kvällen.

Hela nästföljande dag spenderades vid köksbordet, för rensning, torkning och packning av svamp, och genom idogt arbete lyckades vi faktiskt bli klara med alla de 20 kilo vi fått in.

Nu till det äckliga, och även för att återknyta till frysen som nämndes högre upp...

När vi sent omsider kom hem på lördagseftermiddagen så möttes vi i dörren av en minst sagt mindre angenäm odör.

Jag hade frostat av frysen innan vi åkte, jag hade satt tillbaka alla frysvaror. Dock hade jag utelämnat en smärre detalj. Nämligen att slå på frysen igen...

20 matlådor, diverse abborre och några kilo spenat fick kasseras och jag kan villigt erkänna att en och annan spya följde med maten ner i slasken.

Sensmoral med denna historia:

Låt någon som inte har Alzheimer frosta av frysen nästa gång...

Pissets skitdag

Den här dagen vill jag helst glömma så fort som möjligt...

Det började med att jag åkte till Piteå och besiktade min "fina" Toyota Corolla som jag köpte billigt som övningsbil.

Kom därifrån med en dödsdom. Hela underredet är sönderrostat och att laga kostar för mycket...

Förra året besiktades den utan anmärkning i Södertälje.  Kan tänkas att dom inte är lika petiga på rost söder om dalälven...

Som om inte detta vore nog så glömde jag mina nycklar och bokningstaggen i tvättstugan varpå jag fick spendera en timme hos min granne tills sambon hade vaknat och kunde släppa in mig i lägenheten...

Nu måste jag stå och vakta vid tvättstugan klockan 18 så att jag kan få ut mina kläder därifrån.

Sstans jävla skit och klockan är bara 17.45.

Än hinner det hända mycket skit innan dagen är över...