300 mil

Det är många som frågar var jag är på väg.

Jag önskar att det fanns ett bra svar på den frågan. 

Just nu vet jag bara att jag är på väg 150 mil hemifrån för att få träffa mitt barn som jag inte har sett på 5 veckor. Det känns som 500 mil och samtidigt som 5 kilometer. 

Vad som händer efteråt vet jag inte men någonstans i framtiden finns det väl ett ljus i tunneln. 

Just nu är det bara kompakt mörker

Mummelbloggen brukar vara humoristisk och jag har fortfarande humorn kvar men inte just i detta inlägg.

Att bli fortsättad. 

Post eller Kolera

Hörde att statligt ägda NostPord tydligen går med några miljarder i förlust varje år...

Tur då att vi har en lokal postdistubitör!

Känns ju betryggande med en postdistrubitör som inte kan stava till distrubitör...

Tur att jag inte är en speciellt frekvent brevskickare :)

För övrigt. Om man måste välja mellan pest eller kolera ska man alltid välja kolera för den sjukdomen är betydligt lättare att bota nuförtiden 

:)

Uppånervända världen

Taxibranchen har väl kanske aldrig varit helt hundra.

Nu är det emellertid värre än någonsin...

I jakten på körningar har alla blivit som galna.

Boden kör i Älvsbyn och Stockholm (Luleå?) kör i Boden. Snart kör väl Skåne i Kiruna...

Känns ju inte speciellt klimatsmart om man nu ska koppla det till dagens debatt...

Själv kör jag tydligen i Vidsel idag :)

Gul och blå

När ska man lära sig?

Gamla gubbar som jag ska inte åka vattenrutchkana...

Druttade på röven högst upp och fick åka hela vägen ner med smärta i halva kroppen...

Nu går man som en 90-åring och röven är förmodligen mycket färgglad efter denna vurpa.

Men det är väl så det blir när man tror att man är 21 :)

Verkar ju iallafall inte vara några ben som är brutna men det känns som att ärslet har gått av på mitten... 

Och nästa gång vi är på Nordpoolen blir det väl samma visa igen...

Man lär sig aldrig 

På den fjärde dagen

Snart är jag fullfjädrad expert på pelletsbrännare.

Eller åtminstone på hur man rengör dom...

Jag har skakat och bankat. Vänt den upp å ner. Dammsugit. Putsat och slickat. Nä inte slickat men nästan...

I tre dagar vägrade den samarbeta. Jag har ringt till killen i Inbyn som jobbar med dom här. Och till han i Kalix. Långtidssjukskrivna båda 2. Har förmodligen med frustration att göra.

Jag fick tag i en i Glommersträsk som kan kolla på den. 17 mil enkel väg. Härligt. 

Och när jag slitit av mig allt mitt hår (Det syns va?) och gett upp så tänder den jäveln plötsligt...

Hurra och halleluja! 

Får se hur långvarig glädjen är. Snart hittar den väl ett (1) nytt sågspån att onda sig över...

Hybris

De pratar om hur vi ska rädda jordklotet. 

I nästa sekund ser man bollsparkaren Rånaldo sitta på en presskonferens med sin nya Rolex för 7,5 miljoner. 

Jag har redan nu förstått var problemet ligger.

Hade jag haft Rånaldos bankkonto hade jag inte köpt nån ny klocka för 7 miljoner. 

Jag hade köpt alla gamla byabutiker och mackar i Svartlå, Lakaträsk, Edefors m.m. som står övergivna. Rustat upp dom och drivit de med förlust bara för att de som bor där ska slippa köra 10 mil tur och retur så fort de ska handla mjölk.

Den totala kostnaden för detta projekt lär ju ändå bara vara vad Rånaldo tjänar på en vecka.

Sluta mata Rånaldo och andra hybrismänniskor med pengar och använd de istället till liknande projekt. Det är så vi räddar världen.

Inte genom att köpa miljonklockor (ful var den också!) eller att ta bort reseersättningen för de som bor i ovanstående byar för att de ska byta bilen mot tunnelbana...

 

Svarta fåret

Alla har väl nånting de är mindre nöjda med.

Jag har många men en av de värsta grejerna är nog mitt garage...

Det är på 70 kvadrat men ändå får jag styra med tungan i rätt mun för att få in bilen där.

Det är rummet där alla grejer som inte fick plats nån annanstans hamnade.

Mitt svarta får. En vacker dag ska jag städa där...

Under tiden kan jag iallafall trösta mig med att jag inte är värst. 

Chefen använder nämligen tvätthallen på jobbet som sitt eget personliga förråd :)