Man minns hur det var när man själv var 18.
Då man gick omkring på stan med sina kompisar och såg alla gamla gubbar som satt och dreglade över ens kvinnliga klasskompisar.
Dessa gamla fula tragiska gubbar som inte hade fått sig ett skjut på 10 år och som blev helt till sig så fort dom såg en fast flickrumpa.
Nu är det jag som sitter där...
Det är svårt att erkänna att man själv har hamnat i träsket men det är en fullt naturlig reaktion.
Trots att jag är lyckligt gift så dras mina ögon automatiskt till dessa guds gåva till mänskligheten.
Och inte blir det lättare när solen börjar titta fram och klädesplaggen blir allt färre och kortare.
Som tur är devisen se men inte röra tillämpbar även i mitt förhållande... :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar