Tre månader har gått sedan flyttlasset gick till tattarland.
Sakta börjar man vänja sig vid att vara Bodensare även om epitet Svartlåare låter bättre.
Jag tycker nog att Boden ändå är ett helt ok ställe att bo i men det finns ju vissa saker man kliar sig i huvudet över.
Som t.ex att det finns ett anmärkningsvärt stort antal ödehus i nära anslutning till stadens centrum.
På Björkelund finns bland flera ödekåkar ett gammalt förfallet frörenseri som jag inte riktigt kan förstå varför man inte river eller rustar upp.
Hade jag bott där hade jag inte vågat låta mina barn leka i närheten av säkerhetsskäl...
Det hade kunnat bli ett riktigt fint museum.
Men ingen vill väl betala
I närheten finns en bilkyrkogård med ett stort antal bilvrak bara 2 kilometer från stadshuset. Borde rensas bort.
Men ingen vill väl betala
När jag köpte min bil i vintras fick jag med sommardäck som visade sig skulle vara defekta. Bilfirman fick betala för 4 nya fast det var under protest.
Jag hade 4 st. Pirelli. De nya däcken jag fick är av märket Skabbråtta.
Men ingen vill ju betala...
Sammantaget går livet vidare i sakta mak.
I Svartlå finns det färre ödehus än på Björkelund :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar