För er som inte hör vad jag säger. Nu kan ni läsa det istället.



fredag 1 januari 2016

Nytt år och nya inlägg

Som alla vet är den här bloggen extremt aktiv.

Minst 5 inlägg per år är ju ett extremt tempo...

Mitt nyårslöfte i år blir att öka tempot till minst ett inlägg varannan månad.
Vete fan hur man ska hinna med det men vad gör man inte för sina följare :)

En kväll som denna hade man dock hunnit blogga hundra gånger om material hade funnits...

Det är uppenbart att alla som söp ihjäl sig igår fortfarande är döda för centrum är som ett stort öde träsk. Den enda aktivitet man kan notera är några lediga taxibilar på tomgång.

Resten av staden är hemma och knaprar Treo...

torsdag 12 november 2015

Skrämselhicka

Jag har kommit på att hot ibland kan funka för att man ska få sin vilja igenom.

Min älskade Mitsubishi har tjorvat och krånglat sedan i vintras då en tempgivare till insprutningen slutade funka,  vilket ledde till startproblem vid minusgrader och ständigt lysande motorlampa.

Detta var något frustrerande allt eftersom tiden till årets besiktning kröp närmare och jag såg framför mig en onödigt dyr reparation av en bil jag betalat endast fem lakan för...

Men så

Endast två dagar innan förestående dom så slutade lampan lysa och startproblemen upphörde!

Det var som att bilen kände på sig att om jag inte kammar mig så hamnar jag i Storsund och där vill ju ingen vettig människa eller bil hamna...

Besiktningen gick galant men säg inget till bilen.

Jag hotar den nämligen varje dag innan jag åker iväg att idag ska den få sin dom.

Och hittills har det funkat... :)

Eftersom en bil bara är ett sätt att frakta röven från A till B så är det ju positivt att slippa lägga ner pengar i onödan på den... 

söndag 8 november 2015

Freeloader

Jag har aldrig varit en sådan som snyltar på andra utan jag har fått lära mig att jobba för det jag vill ha.

Det kanske kan förklaras av att min barndom präglades av en vardag där man inte fick allt man pekade på. Vi fick inte mycket men vi fick allt vi behövde.

Tyvärr märker man ju att många i ens närhet blivit alltför bortdaltade som barn och därför tror att man kan lalla på och få allt serverat på ett silverfat...

Den här helgen känner jag mig dock som något av en freeloader... Jag har kört bolagsbussen eftersom min ordinarie bil varit på verkstad. Förmodligen för att nån annan freeloader kört sönder den...

Nåväl. Eftersom detta fantastiska Opelfordon jag kör nu inte följer några som helst logiska regler så hittar jag ingen spak för att öppna motorhuven på det ställe där dom vanligtvis brukar sitta och då bristen på spolarvätska är påtaglig måste man lära sig att freeloada på andra.

Som tur är så är det faktiskt ganska enkelt att stjäla spolarvätska av andra.

Man behöver bara lägga sig i framförvarande bils baklucka och vänta på att de använder sin vindrutespolning. Överskottet från deras spolning hamnar således på min ruta.

Så har jag kört nu i ca 100 mil men om någon vänlig själ vet var huvspaken sitter får ni gärna höra av er....  :)

lördag 10 oktober 2015

Ocker och hjärndöda irländare

Dom tände en joint i bilen...

De hoppade in i bilen och sa "take us to a good chinese" som om Luleå vore Dublin.

Det finns inga öppna kinarestauranger i Luleå efter 22 på kvällen vilket jag försökte få in i deras pantade ölbedövade medvetande i ungefär en kvart utan någon större framgång. Sen skulle dom till First Camp och vägrade betala fullt pris eftersom jag hade "kört runt"...

Men suck... Det var ju ni som ville åka runt. Jag borde ha tagit extra betalt för jointsanering.

Men det kanske vore ocker. Ungefär som om jag vore i barnvagnsbranchen...

Att en barnvagn kostar 9 lök är tragiskt men mer tragiskt är att det faktiskt finns nån som betalar denna fantasisumma för en "innovativ" konstruktion som kostar max 500 spänn att tillverka...

Irländarna fick promenera från gäddviksbron i alla fall :)

tisdag 6 oktober 2015

Det var större förr

Huset där vi bor byggdes på 60-talet.

På den tiden var antagligen maten man åt mindre eller så åt man helt enkelt mindre.

För våran 3-rummare är utrustad med en kombinerad kyl/frys som definitivt inte fyller de utrymmesbehov som ett hushåll med 3 vuxna kräver.

För ca 2 veckor sedan noterade vi att vår gamla trotjänare till kyl börjat få vissa inkontinensproblem på äldre dagar.

Eftersom jag hellre har en ny kyl än en vattenskada i köket ringde jag och felanmälde apparaten.

De kom, de såg, de bytte.

Nu har vi ett nytt kylskåp som är större på utsidan och mindre på insidan. Skotta.  Not...

Dock kan det stoltsera med "fräschetsbevarande" ledbelysning.

Visst är det fantastiskt vad utvecklingen går framåt...

onsdag 23 september 2015

Moralens väktare

Jag har nyligen fått äran att bli administratör i gruppen "Roliga Historier" på Facebook.

En grupp som startades av en bekant i liten skala men som på bara några år har växt till omkring 20.000 medlemmar, och fler blir det varje dag...

Arbetet som administratör är relativt enkelt, men faktiskt så är det även mer givande än vad jag hade förväntat mig.

Vår uppgift är att granska de medlemmar som vill gå med och att godkänna material som ska läggas in i gruppen.

Dessa till synes hårda regler har kommit till efter problem med diverse olämpligt material från medlemmar som inte är med för humorns skull utan av andra anledningar, detta är ett problem som ofta tenderar att drabba grupper när de växer sig större.

Ibland får man ju en viss känsla av att man snokar när man kollar igenom potentiella nya medlemmars profiler, fast egentligen behöver man bara verifiera att det är ett äkta konto, samt att personen har tillräckliga språkliga kunskaper för att kunna tillgodogöra sig materialet i gruppen.

Då många historier är av det grövre slaget kan det nog även snart komma till pass att införa en åldersgräns...

Det mest intressanta med administratörsjobbet är dock att man inser att humorn är ganska olika hos olika människor, och en del av de inlägg som görs är för mig helt obegripliga samtidigt som andra kan anse de vara helt hysteriskt roliga och tvärtom.

Mitt jobb består inte i att bedöma huruvida ett inlägg är tillräckligt roligt utan vi skannar helt enkelt av om det kommer in rent olämpligt material.

Man märker även att vissa människor är mer känsliga än andra när det kommer till vad som kan anses vara ok.

Många reagerar starkt på inlägg med faktiskt djurplågeri, som till exempel tjurfäktning och annat, och där är jag böjd att hålla med, men det är en tolkningsfråga i varje enskilt fall.

Sen var det ju det här med politik...

Vissa människor tål helt enkelt inte att man skämtar om "deras politik". För närvarande skämtas det av oklara skäl (...) t.ex. mycket om sittande regering, vilket inte alla klarar av.

Debatten i kommentarerna har ibland kunnat bli väldigt hätsk, men de som ägnar sig åt sådant trams brukar för det mesta bli utslängda, då tanken är att detta ska vara en rolig sida och inget politiskt debattforum...

Slutsatsen är iallafall att man får en större överblick över hur olika människor hjärnor fungerar när man är administratör, samt att man får skratta en hel del... :)

Jag är moralens väktare

tisdag 25 augusti 2015

I rampljuset

Alltså det här nya med riktad reklam

Om jag råkar besöka en hemsida som säljer barnvagnar dröjer det inte länge innan min facebook är översvämmad av reklam om barnvagnar.

Tanken må vara god men de som har hittat på det här otyget kanske borde tänka lite längre...

För om jag precis har köpt en barnvagn eller ett par nya radiohörlurar så är väl ändå sannolikheten för att jag ska vilja köpa ytterligare ett exemplar av samma vara tämligen begränsad?

Om man däremot precis har köpt en motorsåg hade det ju varit smart om man fick reklam om hjälmar, hörselskydd och första-hjälpenkit för avsågade fingrar.

Eller om man har köpt en barnvagn kanske man kan få reklam om kondomer med banansmak så man slipper göra om samma misstag en gång till?

Det där sista var ett skämt för er som inte fattar det...

Numera slipper jag dock all reklam hemma eftersom min fru har lyckats installera ett adblockerprogram som faktiskt fungerar!

Såna trodde jag inte fanns, men man upphör aldrig att förvånas...