För er som inte hör vad jag säger. Nu kan ni läsa det istället.



fredag 29 mars 2019

200 på E4

På TV visas just nu Tomas Tåg på Walesiska. Låter som hur en stupfull skotte som inte kan uttala vokaler och dessutom behöver kräkas skulle låta när han försöker tala engelska.

Vi anlände till Cardiff sent igår så har inte hunnit bekanta oss mer med landet ännu men det verkar lovande. Förutom språket då förstås...

I övrigt är jag bara glad att ha överlevt de små "lätt kurviga landsvägarna" på Englands sydkust som är 1,5 bilbredder breda. Hela vägen alltså... Deras hastighetsbegränsningar är oftast 60 mph vilket motsvarar ca 100 km/h. Ungefär som om man skulle köra 200 på E4.

Detta i kombination med Audidårar får de flesta att vara ödmjuka inför uppgiften.

Men på motorvägen är det 70. Märkligt. De flesta kör förvisso drygt 100 även där :)

torsdag 28 mars 2019

Dag två

Nu räknar jag inte resdagarna så igår var den andra.

Mestadels även detta en resdag fast vi hann iallafall med att besöka ett gammalt kusligt tunnelsystem under jord utanför London och en gammal kyrka på ett berg där det tydligen ska finnas ca 2000 gamla dödskallar i källaren (finns det "nya" dödskallar?) men tyvärr var själva kryptan stängd. Var dock en upplevelse att navigera fet Mercedes på små serpentinvägar för att komma dit.

För övrigt går det över förväntan att köra på vänsterkanten. Tydligen är det den som INTE har hindret på sin sida som ska lämna företräde här.
Det tyckte iallafall herr mongoliserad firmabilsdåre. Inte jag... :)

Efter en lång dag hittade vi ett bra hotell nästan gratis men receptionisten hade nog också haft en lång dag och eller natt.

Säng, dusch och några timmar senare är det dags för att utforska englands sydkust

onsdag 27 mars 2019

Trettio tusen

Idag har vi slagit personligt rekord i antal steg.

Inte så underligt med tanke på denna byhålas storlek...

Men 30k steg med en treåring hade givetvis varit fullständigt omöjligt om inte en av personalen på vårt hotell lånat ut sin privata barnvagn till oss. Det kan man kalla för service!

Det är såna saker man minns. Att sängarna är sisådär och standarden i övrigt knappast i topp spelar ingen som helst roll.

Det är såhär man gör London. Skit i alla löjliga turistfällor och använd det du har under ärslet. Dessutom avsevärt mycket billigare än nåt jäkla vaxkabinett.

Hade jag kunnat ge hotellet 30.000 stjärnor på Google hade jag definitivt gjort det!

♡ Park Hotel ♡

tisdag 26 mars 2019

Krypa till korset

Alla normalt funtade förstår givetvis att om det finns småplättar som tillverkas i en stekpanna med små formar så heter en exakt likadan produkt som tillverkas i en större panna givetvis storplättar eller bara plättar.

Alla är inte normalt funtade...

Tydligen inte heller min egen unge som står som ett frågetecken när jag frågar om hon vill ha plättar men skiner upp som en sol när man kallar det för vad det inte heter.

Men eftersom jag försöker vara en förlåtande fader så kryper jag till korset och använder den felaktiga benämningen och försöker förklara vad det heter.

För ungen är extremt förtjust i "pannkaka" och det är bra att ha någon maträtt att ta till när inget annat funkar...

Fast det heter plättar. Slut på diskussionen.

Övermegasupermumlet

Nu har vi landat på hotellrum nummer 1 någonstans i utkanterna eller inkanterna eller mitten av London efter en dag med minst sagt maxade intryck...

Att ta allt i ett inlägg blir nog för mycket. Å andra sidan misstänker jag att det kommer att bli ganska många inlägg under de följande två veckorna...

Idag har jag mött min själsfrände! Vadå tänker ni, du är väl redan gift?

Jo, fast det är inte riktigt så utan det här på ett annat plan. Ja det var ju på planet till London jag fann honom. Som om jag har hittat en tidigare okänd broder...även om mannen var mörkhyad. Å andra sidan hade personalen på Luleå Airport lyckats registrera våra pass som att vi var från Swaziland (!) i stället för Sverige så innerst i själen var kanske också vi mörkhyade?

Jag vet inte vad han heter men jag kallar honom övermegasupermumlet. Det är nästan så att han till och med överglänser allas vår okända Olle. Och ni som vet vilken Olle jag åsyftar förstår på vilken nivå denna man var... Förvisso pratade han i ett PA-system som förmodligen behöver en kraftig översyn men ändå...

Mannen drog en harang i högtalarna med fullständigt och helt totalt obegriplig rappakalja på nåt språk som borde varit engelska men lät som kinesiska med falskt östtysk brytning.

Sen kom han ut med några lappar som han gav till några av passagerarna. Nån slags immigrationsgrej förmodligen :)

Jag är bara glad att jag slapp fylla i nåt :)

Förresten. Varför är dörrarna högerhängda och varför är varmt och kallt på kranen åt samma håll som i Sverige när landet i övrigt är vridet åt fel håll?

Största utmaningen med att köra var att veta var man hade vänsterkanten på bilen. Men det går nog bra. Jag är van att akta mig för vänstern även hemma...

lördag 23 mars 2019

Lagen om alltings jävlighet

Men nog är det väl ändå just typiskt!

Man har varit frisk som en nötkärna hela vintern och så blir man förkyld lagom till semestern...

Som att nån däruppe tycker att jag har det för bra :)

Att jag skulle bli förkyld i UK hade jag ju nästan räknat med eftersom deras väder är som på västkusten fast sju resor värre. (Det regnar underifrån, från sidan och uppifrån samtidigt i kombination med kraftig dimma)

Men inte nu!

Här är det ju så bra det kan bli... förutom att jag vill att taksnön ska dra iväg innan vi åker så jag slipper oroa mig för ras :)

torsdag 21 mars 2019

Avgörandets minut

Ikväll spelas säsongens allra sista match i damernas hockeyliga hemma i Coop Arena.

Det är nu det ska avgöras vem som får lyfta bucklan.

Med 2-2 i matcher och 9 lika i målskillnad är allt upplagt för en ytterst spännande kamp och allt annat än ett publikrekord vore skandal.

Ändå är det många gamla surgubbar som fortfarande anser att damer inte kan och ska spela hockey och därför inte ens funderar på att gå dit.

Trist. Såklart att de är på en annan nivå men det måste man ju ta med en nypa salt. Det viktiga är att det är kamp och spänning tycker jag iallafall.

Hade jag inte jobbat hade jag definitivt varit där.

För jag är ingen stofil som endast kan se damsport när det är minimalt med kläder inblandat... :)