Moralens väktare

Jag har nyligen fått äran att bli administratör i gruppen "Roliga Historier" på Facebook.

En grupp som startades av en bekant i liten skala men som på bara några år har växt till omkring 20.000 medlemmar, och fler blir det varje dag...

Arbetet som administratör är relativt enkelt, men faktiskt så är det även mer givande än vad jag hade förväntat mig.

Vår uppgift är att granska de medlemmar som vill gå med och att godkänna material som ska läggas in i gruppen.

Dessa till synes hårda regler har kommit till efter problem med diverse olämpligt material från medlemmar som inte är med för humorns skull utan av andra anledningar, detta är ett problem som ofta tenderar att drabba grupper när de växer sig större.

Ibland får man ju en viss känsla av att man snokar när man kollar igenom potentiella nya medlemmars profiler, fast egentligen behöver man bara verifiera att det är ett äkta konto, samt att personen har tillräckliga språkliga kunskaper för att kunna tillgodogöra sig materialet i gruppen.

Då många historier är av det grövre slaget kan det nog även snart komma till pass att införa en åldersgräns...

Det mest intressanta med administratörsjobbet är dock att man inser att humorn är ganska olika hos olika människor, och en del av de inlägg som görs är för mig helt obegripliga samtidigt som andra kan anse de vara helt hysteriskt roliga och tvärtom.

Mitt jobb består inte i att bedöma huruvida ett inlägg är tillräckligt roligt utan vi skannar helt enkelt av om det kommer in rent olämpligt material.

Man märker även att vissa människor är mer känsliga än andra när det kommer till vad som kan anses vara ok.

Många reagerar starkt på inlägg med faktiskt djurplågeri, som till exempel tjurfäktning och annat, och där är jag böjd att hålla med, men det är en tolkningsfråga i varje enskilt fall.

Sen var det ju det här med politik...

Vissa människor tål helt enkelt inte att man skämtar om "deras politik". För närvarande skämtas det av oklara skäl (...) t.ex. mycket om sittande regering, vilket inte alla klarar av.

Debatten i kommentarerna har ibland kunnat bli väldigt hätsk, men de som ägnar sig åt sådant trams brukar för det mesta bli utslängda, då tanken är att detta ska vara en rolig sida och inget politiskt debattforum...

Slutsatsen är iallafall att man får en större överblick över hur olika människor hjärnor fungerar när man är administratör, samt att man får skratta en hel del... :)

Jag är moralens väktare

I rampljuset

Alltså det här nya med riktad reklam

Om jag råkar besöka en hemsida som säljer barnvagnar dröjer det inte länge innan min facebook är översvämmad av reklam om barnvagnar.

Tanken må vara god men de som har hittat på det här otyget kanske borde tänka lite längre...

För om jag precis har köpt en barnvagn eller ett par nya radiohörlurar så är väl ändå sannolikheten för att jag ska vilja köpa ytterligare ett exemplar av samma vara tämligen begränsad?

Om man däremot precis har köpt en motorsåg hade det ju varit smart om man fick reklam om hjälmar, hörselskydd och första-hjälpenkit för avsågade fingrar.

Eller om man har köpt en barnvagn kanske man kan få reklam om kondomer med banansmak så man slipper göra om samma misstag en gång till?

Det där sista var ett skämt för er som inte fattar det...

Numera slipper jag dock all reklam hemma eftersom min fru har lyckats installera ett adblockerprogram som faktiskt fungerar!

Såna trodde jag inte fanns, men man upphör aldrig att förvånas...

Konungariket Portugallien

Igår var vi på Coop Forum på Storheden och handlade. Jag noterade att den lax som säljs där packas och distribueras från Skellefteå trots att det finns en stor fiskfabrik (BD Fisk) ca 100 meter bakom ovannämnda butik som med största sannolikhet kan leverera samma vara med minst lika hög kvalitet.

Coop Forum är ett kooperativ och uppenbarligen är vinsten, oavsett om det är ekonomisk eller miljömässig sådan som avses, inte deras högsta prioritet?

Idag körde jag Portugisisk dialysvätska som tillverkas i Kina från Sunderby sjukhus till Boden för full taxa.  Bra för oss som taxibolag men knappast för de svenska skattebetalare som står för kalaset...

Vissa politiska ideologier talar sig varma för att förbjuda vinster i välfärden men problemet verkar ju snarare ligga i förlusterna...

Nog borde man väl ändå kunna effektivisera landstinget på ett bra sätt utan att man för den sakens skull måste sälja ut hela verksamheten till kapitalistiska galningar som bara har dollartecken framför ögonen?

Idag lyssnar jag på P1 och Maxida Märaks sommarprat som delvis behandlar det sinnessjuka med en kapitalistisk livsstil.

Tänk om man kunde leva endast på vatten och luft... då hade världen varit en bättre plats :)

Ickefrågan

Läste igår en lång artikel från någon självutnämnd antirasist som behandlade omoderniteten i att använda uttrycket n-boll för det tydligen så extremt omtyckta ursvenska bakverket och det tillika orimligt hårda motstånd mot att SAOL har plockat bort det ur sin ordbok.

Detta är ju onekligen en ickefråga...

Har man som så kallad antirasist verkligen inget viktigare att diskutera så är det ju ganska uppenbart att man har kört huvet i sanden av att slänga ur sig detta r-ord till höger och vänster så fort nån öppnar käften och tycker olika än dom själva gör...

Det är ungefär lika meningsfullt som att man skulle argumentera mot att folk kallar en fotboll för rund när den i själva verket är en polygon.

Senast jag kollade receptet på ovannämnda bakverk innehöll det choklad och inget annat så då kallar jag det för chokladboll.

Streck i debatten... :)

Den förbjudna parkeringsplatsen

Uppsala är en ganska stor stad och därför är det även inte det lättaste att hitta en parkeringsplats i stadskärnan på en söndag eftermiddag när alla ska in till stan och äta.

Dock hittade vi ganska snabbt en plats.

När vi hade parkerat noterade jag att vissa log något och pekade diskret mot vår bil.

Jag fattade det inte då men när vi kom tillbaka efter fyra timmar så stod det klart för mig.

Vi hade parkerat på den förbjudna platsen.

Inte för att det enligt lag är otillåtet, nej då det är en fullt laglig plats, men det råkar vara så att det finns en stor ek ovanför sagda plats, i vilken det bor ett mycket stort antal fjäderbeklädda elitbajsmaskiner.

Duvor alltså

Uppsala är för övrigt känd för att vara en synnerligt duvrik stad, det är därför den kallas för SE-UPPsala!

När vi kom tillbaka hade dessa duvor alltså haft bajskalas på vår fina nya hyrbil, tur förstås i sammanhanget att det inte var min egen...

Under hemfärden bävade jag något inför vad Hertz skulle tycka om den kraftigt nedskitna karossen, men några rejäla åskskurar runt Piteå hjälpte till att tvätta bort det värsta iallafall :)

I övrigt har vår lilla roadtrip varit mycket trevlig och det är inte alls otroligt att vi kör en repris nästa år. Men då kommer jag att välja parkeringsplats med större omsorg.

Sveriges Amazonas

Det började som en enkel skogspromenad men slutade som en expedition i regnskogen...

Vi har nu anlänt till fjollträskområdet för att i dagarna tre agera volontärer på Väsby Rock.

Eftersom vi anlände redan idag så spenderade vi tiden med att besöka en bekant i närheten.

Vi skulle bara åka ut i skogen en stund för att plocka lite kantareller.

Men det blev en strapats utan dess like...

Först började det duggregna, sen började det åska och ösregna, sen kom haglet.

Och där var vi nånstans mitt i skogen utan att ha nån större koll på var vi var och dessutom hade vi tappat bort vår bekanta kartläsare.

Efter en stund som kändes som två evigheter lyckades vi i alla fall ta oss ut ur skogen, men den skinnjacka jag bar vid tillfället kommer nog inte att torka på en månad eller två.

För att inte tala om de lågskor vi hade på oss...

Vi hittade iallafall en ansenlig mängd med svamp så helt bortkastat var det ju inte :)

Raise your Fist

I helgen har jag haft äran att kunna besöka Luleå Hamnfestival i sin helhet.

Generellt sett så är nog denna typ av tillställningar ett utdöende släkte men i Luleå har arrangörerna verkligen gjort ett kanonjobb när det gäller att hitta evenemang som passar bra för alla.

Först fick vi se Gubbarna med stort G i Electric Banana Band som sin mycket  respektabla ålder till trots levererar en lysande och familjär spelning även om man stundom kan tycka att en sådan ytterligt briljant gitarrist som Janne Shaffer kanske hade kunnat sikta på en större karriär...

Några timmar senare förmedlades en helt annan show på samma scen. Grabbarna i Raised Fist fullkomligt exploderar med  energi och visar upp karatemoves som hade fått självaste Jackie Chan att bli svart av avund.

Dessa grabbar har även dom börjat komma till åren men det syns inget av detta faktum här. Att de väljer att spela på hemmaplan för en förhållandevis minimal publik när de är stora nog att fylla hela Wembley Stadium är ju inget annat än underbart och inger hopp för en mänsklighet som i övrigt är under stark deterioration.

Det fanns bara en enda sak som kunde ha gjort detta framträdande bättre.

Om Janne Schaffer hade tagit plats på scenen tillsammans med grabbarna och rivit av ett legendariskt gästsolo hade denna kväll för alltid etsat sig fast i mitt minne!