Dom frågar mig under vilka stenar jag letar när jag hittar chaufförer.
Frågan är definitivt befogad...
Det är ju allmänt känt att ohyra dras till sötsaker så då måste jag vara ganska söt.
Den ena sjukskriver sig, åker sen ut och super och bloggar om det på Facebook...
Nästa tar ut VAB och tar med sig sitt barn på sitt andra jobb. Bloggar om det på Facebook...
Den tredje kvaddar bilen genom våldsam körning, åker sedan på semester till Malta utan att meddela chefen för att hen gör ett antagande om att bilen inte ska bli lagad i tid...
Man kan tänka sig att jag fått tag på det värsta avskrapet men själv är jag rädd för att detta är en allmän företeelse bland folk nuförtiden. Det där med ansvarskänsla och respekt har blivit allt ovanligare.
Det är i mitt tycke helt rätt att detta samhällets bottenskrap ska bli jagade av försäkringskassa o dylikt. Givetvis fel att dom som sköter sig tyvärr hamnar i kläm tack vare dessa myglare men sån är ju tyvärr verkligheten nuförtiden.
Nu ska jag dock tillstå att jag även har hittat guldkorn under mina stenar och förhoppningsvis är det en sån jag hittar nästa gång jag måste leta.
Tills vidare fortsätter kampen. Den som trodde jag viker ner mig trodde fel, för även om vissa dagar känns kolsvarta så finns det alltid ljus i tunneln. Stödet hemifrån spelar också en stor roll förstås.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar