Igår när jag vaknade hade jag extrem smärta i en arm. Förmodligen nån nerv som kommit i kläm...
Idag är det bättre men snart är det väl nåt annat som krånglar.
Sånt är livet för gamla gubbar.
På jobbet vill mina trevliga kollegor givetvis antyda att värk i armen skulle kunna härledas till det faktum att familjen är bortrest och har varit så i snart 3 veckor.
Så är inte fallet. Fel arm för övrigt...
Det är tyst och lugnt här hemma utan unge och fru.
Man hinner med att göra en massa! Nä. Det gör man inte alls :)
Och snart klättrar jag på väggarna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar