Vadå privatliv?

För 20 år sen hade Google framstått som nån slags diktatorisk stormakt som ska in och peta i vad precis alla ska tycka och tänka.

Idag rycker folk bara på axlarna och fortsätter sin marsch mot avgrunden...

Det är skrämmande att de vet mer om mig än jag själv gör.

Du verkar vara intresserad av varmkorv. Har du provat den här restaurangen? Du är neutral till sushi. Du brukar ha blåa kalsonger. Vill du prova ett par gröna? o.s.v...

Storebror ser dig

George Orwell hade rätt...

Tror snart det börjar vara dags att fimpa mobilen. Iallafall om man inte vill bli konstant övervakad...

Ocker och socker

Jag var fullt medveten om att det kostar 2,5£ att köra över Dartfordbron utanför London och jag hade tänkt gå in och betala avgiften sen men i semestervimlet glömde jag bort det.

Vilken tur då att Hertz var så snälla att de betalade den åt mig.

Hade dock inte räknat med att deras administrationsavgift är på blygsamma 42£...

De lär ju tjäna miljoner på sånt här för de flesta är inte ens medvetna om att det kostar...

17x avgiften i avgift... jäkla ockrare! nästa gång hyr jag nog bil i Luleå istället. Avsevärt mycket bättre villkor där... :) 

Får trösta mig med att jag lyckades "få med mig" ett par portionspåsar med socker från varje hotell vi bodde på... Klen tröst men ändå :)

Både före och efter

Det finns givetvis en hel del likheter mellan hur livet ter sig på de brittiska öarna och vårt liv i norden.

Men det finns också många skillnader.

Generellt sett går allting fortare där borta och alla har bråttom precis hela tiden. De har till exempel inte tid att parkera sina bilar på uppfarten utan måste alltid stå på vägen. Överallt. Verkligen precis överallt. Till och med i de allra minsta byar står det bilar överallt...

Detta innebär att staten måste vara tydliga med var man får och inte får parkera så därför är dom före oss när det kommer till vägmarkeringar. Det står till exempel SLOW före i princip varje kurva. Måste vara billigare att göra så än att faktiskt sänka hastighetsbegränsningen...?

Men i mångt och mycket är dom också efter oss. Som det här med återvinning t.ex.

Det finns inget pantsystem på plastflaskor eller någon generell sopsortering. Finns ibland 2 fack på soptunnorna, ett för flaskor och ett för allt annat men det lär ju funka sisådär...

De verkar också vara efter med elbilshysterin, vilket i och för sig kan vara klokt... Jag såg bara en enda laddstation på hela vår resa.

Men de är före när det gäller betalsystem. I princip alla affärer idkar kontaktlösa betalsystem där man även kan betala med telefonen, förutom på den irländska landsbygden där det fortfarande tycks vara cash som gäller :)

Men i det stora hela är det väl ungefär samma pest och pina...

Apelsinfontän

Det är ändå ganska märkligt.

Människan kan bygga rymdraketer som tar oss till månen och datorchips som är så små att de inte kan ses med blotta ögat.

Men en sak tycks vara fullständigt omöjligt.

Det spelar uppenbarligen heller ingen roll vilket fabrikat det är. Mer, Festis eller nåt utländskt. Alla har de precis samma problem.

Det måste vara förpackningen det är fel på. Jag ska uppfinna nåt nytt så jag blir dubbelt så rik som bröderna Rausing...

För det slår verkligen aldrig fel! VAREVIGA GÅNG.

Så fort man öppnar en barndricka i fyrkantig pappersförpackning som har inbyggt sugrör så har man hälften av drickan i knät. Det formligen forsar ur sugröret fast man knappt ens tittar på den....

TRYCK INTE PÅ DEN!!

Hur många gånger har man inte sagt de orden utan att det hjälper? Andra barnföräldrar känner nog igen sig...

Nåväl det får man leva med. Det viktigaste i väskan hade överlevt transporten så jag är tacksam för det. En flaska öl och en aluminiumburk (!) med cider var mos men den viktiga flaskan var oskadd :) Puh...

Nu är det nära

Nu när de 2 roligaste veckorna på mycket länge snart är över kan man konstatera flera saker.

1. Thailand kan slänga sig i väggen. Varför då? Jo för att de upplevelser man fått är tiofaldiga mot någon av alla charterresor jag gjort. Å andra sidan kostar väl det här också 10 gånger så mycket :)

2. Det är de dåliga sakerna man minns bäst..
Som till exempel spindlarna i taket på Carrybridge Lodge, eller att badrumsspegeln på The Walton fungerar alldeles utmärkt. För alla som är kortare än 1 och 43. Följaktligen inte så bra för mig...

3. Det är dyrt att resa så här, men det är värt varje krona! Att t.ex. köra på vänsterkanten i två veckor är en kul erfarenhet för att inte tala om att göra det i en storstad som London. Men det har ändå funkat förhållandevis bra.

Det roligaste minnet härifrån är foldern jag läste från den engelska staten som påtalade att de flesta olyckor sker på landsbygden och att man ska se upp för traktorer. Jo tjena England. Det är säkert traktorerna som orsakar olyckor... Eller så kanske man ska sänka hastighetsbegränsningarna så att folk slipper köra som Colin McRae för att kunna hålla dom? Alternativt bredda vägarna där det går och det gör det på många ställen. :)

Imorgon är det dags att åka hem till vardagen igen. Och nej, jag vill inte veta hur mycket det har snöat hemma...

The single malt whisky trail

Hela Skottland är ju whiskeyns förlovade land men även här finns det ett centralt nav och det är Speyside.

Vägen från Inverness ner mot nordkusten som följer floden Spey kallas för the Single Malt Whiskey Trail, helt enkelt för att antalet destillerier här är väldigt många till antalet.

Att det är en lönsam branch råder det inget tvivel om...
Speciellt tydligt är detta när man besöker The Macallan Distillery vars nybyggda besökscentrum är som någon slags blandning mellan Starwarsinspirerad rymdstation och gigantisk hobbitby. Svårt att förklara, det måste ses, vilket jag starkt rekommenderar!

Macallan har även världsrekord i dyraste sålda flaska som auktionerades ut på Sothebys för närmare en miljon. PUND. För en flaska whiskey. Som med mycket stor sannolikhet ej heller kommer att drickas... :)

I närheten finns även de två produktionsmässigt största destillerierna, Glenfiddish och The Glenlivet samt en av mina favoriter Tomatin.

Efter denna fantastiska dag avslutades kvällen med en utsökt middag i Whiskeyns huvudstad Dufftown och sedan styrde vi vidare mot en herrgård utanför Aberdeen där vi spenderar natten.

Denna resa är inget annat än en sanndröm!

So far so good

Om det nu mot förmodan finns någon som är intresserad av vår resa kan jag sammanfatta den något.

Vi landade alltså i London och tog en hyrbil för att åka runt i GB i 2 veckor. Inget för den med svagt hjärta. Varje gång man får möte har man hjärtat 4 meter ovanför halsgropen. Tilläggsförsäkring för däck och fälg är dyrt men att rekommendera.

Vår resplan hittills har varit södra England, sedan  Wales, färja från Fishguard till Irland. Åka runt där vid kusterna (mysigt!), sedan färja från Belfast till Skottland.

De två sista länderna är bäst hittills även om vi inte har hunnit så långt i Skottland än. Storstäderna kan man oftast strunta i för de är ganska lika varandra med undantag från Glasgow. Klart sevärd katedral och kyrkogård.

Boende löser man bäst och billigast under resans gång med hjälp av nån app. Hittills ligger snittpriset per natt på ca 500 spänn så det är oväntat billigt. Man kan hamna på hotell kackerlacka när man gör så här men lika ofta är det en trevlig erfarenhet och ska man bara sova är det ju inte alltid så noga...

Bra mat finns överallt men inte jättebilligt direkt. Ta med eget toapapper. Kvaliteten på toaletter längs vägen är minst sagt varierande...

Under resans gång använder vi en hemsida som heter Atlas Obscura där man kan hitta udda och oftast kusliga sevärdheter som den stora massan aldrig hittar till. Lite krångligt att hitta vissa ställen men det är en del av tjusningen.

Det var väl det mesta jag hade att berätta för stunden. Idag står Loch Ness på programmet och förmodligen även ytterligare några slott...