Och jag hade faktiskt tänkt köpa tårta till kontoret, då två av mina plågoandar har slutat idag, fast det hann jag inte. Har annat att tänka på.
Bråk på jobbet, bråk på verkstan, tomt i företagskassan, ingen lön den här månaden, lägenhet i kaos.
Träningsvärk i röven och huvudvärk.
Och imorgon ska min svågers mor begravas.
Inte speciellt muntert. Men det är väl som dom brukar säga, ju värre svackan är desto lättare vänder det...
Fast jag har mycket svårt att tro på det talesättet just nu.
Fyra timmar, sju brutna fingrar och några svordomar senare sitter dom på plats!
OK. Det kanske var fler än några svordomar, men jag lyckades tillslut.
Känslan av att faktiskt ha klarat av att byta bromsklossar själv är ganska skön. Och dessutom har jag inte nåt behov av att träna idag heller, jag har fått nog motion av att krypa omkring i hjulhusen på 66 och bända loss gamla klossar.
Egentligen är det ju inte svårt, bara man tar sig tid och ork att göra det.
Den här gången tog det fyra timmar. Nästa gång när jag vet vilka verktyg jag behöver tar det två.
Om inte däcken trilskar och vägrar lossna.
Det var detta moment som tog längst tid idag
Eftersom jag har semester den här veckan så tänkte jag att det spelar ingen större roll att nattsudda lite, så när schemat var färdigt vid tvåtiden på natten åkte jag till kontoret för lite trevligt samkväm med Anneli.
Där mötte mig en oväntad syn. I den ena soffan ligger nämligen Minicab-Johan och slappar i väntan på hemtransport. I den andra soffan ligger en synbart överförfriskad Benny J, totalt däckad och snarkar som en motorsåg.
Anneli blev glad för att jag kom dit och räddade upp situationen, sen blev jag utkommenderad att ta en körning, eftersom den som var nattjour inte orkade masa sig ut. Ekonomiskt sett bra, känslomässigt sett värre.
Fick Volvo
Den har gått ca 20.000 men den känns faktiskt märkbart mer sliten än 66 som har gått drygt 30k. Men överlag så funkar den väl hyfsat som taxi.
Det är dock inte en sån jag ska ha
För idag har jag testat en Renå. Och det verkar lovande, visst får man inte allt som en Mersa har, men för det priset som den betingar är det klart överkomligt, den har ju trots allt det viktigaste man behöver, såsom skinnklädsel, elstolar och BOSE-stereo.
Och även på garantisidan ser det intressant ut. Nu återstår bara att räkna på servicekostnad och diverse andra små detaljer, sen är den i Mytax ägo i September.
Om nu Mytax överlever så länge vill säga. Den här dagen har jag spenderat lekandes JoJo mellan Åke E och Staffan Å. Innan det här mankemanget är fullt utrett kommer jag att ha fått tanka bilen för samma enorma summa som fakturan ligger på, frågan är då om det är värt besväret...
För besvärligt kommer det att bli. En katt- och råttalek där man skyller på varandra är säkert roligt för katten och råttan. För den som agerar boll mellan de båda är det inte fullt lika roligt.
Detta kommer nog tyvärr att sluta med att ingen av de får sina pengar, i allafall inte av mig, utan från konkursförvaltaren.
Min redan idag hårt ansträngda ekonomi klarar inte av en merkostnad på drygt 20.000 bara för att nån jävla klåpare har dabbat sig och gjort saker på bilen som han inte klarade av, och som jag inte har beställt!
Det bryr sig dom stora lallarna föga om.
Med logikens hjälp kan man enkelt komma fram till att den bilverkstad jag anlitat för jobbet inte har gjort det korrekt, varpå dom bör stå för alla kostnader det innebär, eftersom jag har konsumentköplagen på min sida.
Den bilverkstad jag anlitat är dock av en annan åsikt, de menar på att någon annan har varit och skruvat i bäljen så att den har blivit sned och därmed gått sönder.
Bullshit
Den andra bilverkstaden vägrar byta bälj eftersom de vet att det är svårt och komplicerat och eftersom de inte kan garantera att jobbet blir bra utfört. På den första verkstan är de bara sura för att jag har anlitat en annan verkstad till vissa jobb, och det är ju inte så underligt med tanke på att de flesta andra håller halva priset på sina jobb, som dessutom utförs med minst lika god kvalitet.
Fast denna bilverkstad tror ju att de är dom enda som klarar av att skruva i en Mercedes... Jag vill inte påstå att den kvalitet de har uppvisat i detta fall är speciellt hög. Först byttes bäljen, sen byttes stötdämparen, eftersom det påstods att den hade pajat under färden till verkstaden. Rimligt men jag vill gärna se sagda stötdämpare innan de byter den och kastar bort den gamla, annars finns ju risken att man tror de bara säger så för att de inte har lyckats montera bäljen rätt, även andra gången.
För efter att man bytt stötdämparen hittade man även andra fel, och givetvis börjar man då skylla på att den andra bilverkstaden har gjort fel. Vad dom inte tycks förstå är att den andra bilverkstaden har 40 års erfarenhet av att skruva i Mercedes, vilket är avsevärt mycket mer än någon av de som arbetar på den första verkstaden kan stoltsera med.
Fast å andra sidan har ju dom en dator som talar om för dom hur dom ska göra...
Det slutade med en saltad faktura på drygt 20.000. Den blev riven och ihopknöcklad under överseende av ansvarig personal med vissa okvädesord hängandes i luften. Kanske onödligt att bli förbannad, men ibland kanske dom behöver höra det så att de fattar att det inte är så smart att bråka med en sån stor kund som jag...
Fast den här skivan fastnade jag för.
Jag blev glad när jag hörde att Helltrain skulle släppa nytt material, dels för att de kommer från Luleå, men även för att det halvmelankoliska mörka men ändå pigga och energiska sound Helltrain representerar tilltalar mig starkt.
Och gillar man de två första skivorna blir man inte besviken
Det här låter verkligen som Helltrain, och det är bra. Kanske inte längre så nyskapande, men varför ska man ändra på ett koncept som funkar så bra som det här.
Det börjar med ett ryck i form av 'Juggernaut', om man slår på denna när man är halvsömnig lär man definitivt få en energikick som vida överstiger allt vad kaffe kan erbjuda!
Tredje låten, 'Mr. Cooger', låter ungefär som Helloweens gamla slagdänga 'Perfect Gentleman' fast där bröderna Törnkvist har haft tävling i vem som kan äta mest psykadelisk svamp på kortast möjliga tid.
Alla andra låtar håller också en jämnt hög kvalite utan att kvaliteten mattas av. Helt sonika ett album med starkt eftertryck!
Betyg: 4 av 5
Moa och Markus bröllop ska gå i rockens tecken. Som vanligt tar jag såna saker på stort allvar, därför har jag börjat anlägga rockabillymustach.
Igår var jag på Carlings och inhandlade garderoben, jag tänker inte avslöja mitt klädval i detalj, vill inte riskera att nån kopierar mitt klockrena färgval.
Skorna kan jag avslöja
Vita Cons
Öppen skjorta, vit tischa, mörka jeans. Läderbälte. Kedjor. Uppkavlade ärmar med cigpacket instoppat. Kam i bröstfickan.
Och sist men inte minst
BRYLKRÄM!
Så är det i en berg och dalbana. Och så är det i livet. När man har medgång och flyt vänder det snabbt och så gjorde det även denna gång.
Förra veckans fina känsla förbyttes idag till ångest. I fredags kväll pajade 68:ans luftbälg igen, men eftersom det var mindre än sex månader sen den byttes får vi den nya på garanti. Dock skedde det som inte får ske under den tvungna färden med trasig bälg från Alviksträsk till verkstaden. Höger stötdämpare och staget som håller den uppe pajade. De grejerna får vi inte på garanti. :/ Stötdämparen fanns i lager, men det gjorde givetvis inte staget, så nu blir bilen stående ännu en dag...
Som om inte det vore nog så började 66 varna för Airbagfel dagen före besiktningen!
Lagen om alltings jävlighet
Fast det finns även vissa ljuspunkter i tillvaron. Dagens träningspass flöt på mycket bra, och vår nya chaufför HG verkar vara en klippa som gärna accepterar telefoner, mikrovågsugnar och andra diverse attiraljer i utbyte mot lön.... Nu återstår det bara att knyta honom till sig på en halvtidsanställning, men det ska nog inte vara några större problem.
I morgon ska jag göra stan för att leta efter rockabillykläder inför sommarens stora evenemang då Moa och Markus ska gifta sig...
Och nästa vecka hoppas jag att älskade M har tid att göra håret.
BRYLKRÄM OCH MOPPEMUSTACH!!
