Inga legoklossar direkt

Jag har ont i knäna. Jag har ont i röven. Jag är skitig upp till axlarna. Kläderna är svarta till oigenkännlighet. Håret är inte längre grått. Fast jag föredrar att använda för ändamålet anpassat hårfärgningsmedel. Olja och bromsdamm gör håret lite stripigt och illaluktande. Fast svart blev det ju...

Fyra timmar, sju brutna fingrar och några svordomar senare sitter dom på plats!

OK. Det kanske var fler än några svordomar, men jag lyckades tillslut.

Känslan av att faktiskt ha klarat av att byta bromsklossar själv är ganska skön. Och dessutom har jag inte nåt behov av att träna idag heller, jag har fått nog motion av att krypa omkring i hjulhusen på 66 och bända loss gamla klossar.

Egentligen är det ju inte svårt, bara man tar sig tid och ork att göra det.

Den här gången tog det fyra timmar. Nästa gång när jag vet vilka verktyg jag behöver tar det två.

Om inte däcken trilskar och vägrar lossna.

Det var detta moment som tog längst tid idag