För er som inte hör vad jag säger. Nu kan ni läsa det istället.



onsdag 28 januari 2015

Islamoflummi

Alice Blah har kommit med ett nytt utspel.

Nu ska vi skattebetalare tydligen finansiera utbildning och upplysning för människor som "lider" av islamofobi.

Sedan när blev detta en folksjukdom?

Den som kritiserar Islam är tydligen sjuk i huvudet och behöver vård...

Jag läste en utmärkt artikel  i ämnet som pekade på att hata islam och att hata muslimer är två skilda saker vilket alla normala människor kan räkna ut med  röven men i Blahs värld är det tydligen samma sak.

Hur man kan vara för jämställdhet och gilla islam är för mig en gåta då islam står för systematiskt förtryck av kvinnor och en människosyn som hör hemma i 1800-talet.

Ja. jag är fullt medveten om att det finns många så kallade muslimer som inte följer Koranen men då är man i mina ögon inte heller muslim. Det är precis som att Sverige är ett kristet land men hur många i Sverige följer Bibelns ord?

Och följer man inte Bibeln är man inte kristen i mina ögon. Likafullt kan man vara både en bra människa och en idiot vare sig man är religiös eller inte. Oavsett om man råkar vara född i Sverige eller i Afghanistan. Men faktum kvarstår.  Följer man Koranen är man muslim. Och följer man Koranen så är man positiv till kvinnoförtryck, könsstympning och massmord.

Detta vägrar jag acceptera.

Det är därför jag hatar begreppet islamofobi. Man kan inte påstå att rädslan för Islam är irrationell. Iallafall inte om man har något som helst vett i huvudet...

Detta får mig att tycka att det är dom människor som kallar sig för antiislamofober är dom som behöver utbildning och vård. Denna kan jag med glädje vara med och finansiera!

Och det gör mig inte till rasist för Islam är inte ett folkslag. Religionsfrihet betyder respekt för en religions utövare. Inte för religionen i sig. Och Islam är mer av en religiös ideologi än en faktisk religion.

Kalla mig gärna för Islamofob. Det betyder bara att jag är en frisk och rationellt tänkande människa!

Och mitt politikerförakt når nya höjder för varje ny dag som går...

måndag 26 januari 2015

Gemene man är extremt korkad

Med risk för att verka dryg.

Jag är faktiskt smartare än den genomsnittliga människan...

Det tydligaste exemplet på detta kan man i allmänhet skönja på t.ex. Facebook och i synnerhet då på diverse Köp och säljsidor där gemene korkskalle försöker sälja grejer dom köpt utan att behöva dom för att de blev lurade av nån reklam, och sedan vill sälja skiten för samma pris...

Vissa säljer saker för en femma... Hur ids man ens?

Och häromdagen var det nån som skulle sälja ett bord. Utan att nämna någonting om vad man vill ha betalt för en grej så torde det väl vara tämligen givet att folk börjar bjuda lågt?

Varpå personen då börjar protestera och tycker att folk ska bjuda högre...

Då kommer det nån relativt vettig människa in i diskussionen och tycker att säljaren borde nämna ett startbud.

Vilket också slutligen sker, men...

"Jag sätter ett startbud på x kronor, men jag klargör att jag inte kommer att sälja bordet för dessa pengar".

Hmm...

Om du nu ville ha mer betalt hade du ju kanske kunnat lämna detta startbud från första början?

Korkskalle

Sen var det ju det här med att vara politiskt korrekt... Jag säjer inget mer så har jag inget sagt.

Men som sagt. Gemene man är extremt korkad.

torsdag 22 januari 2015

Konsumtion utan gränser

I dagens samhälle handlar allt om pengar och grejer.

Mest prylar när man dör vinner.

Sen finns det ju dom där som är åt helt andra hållet. Mest pengar när man dör vinner.

Själv väljer jag att försöka ligga däremellan, vi köper det vi behöver och vi snålar inte, men vi drar inte heller hem en massa skrot som ändå bara samlar damm i nån låda...

Jag är sedan tiden som egen företagare urbota less på alla jävla försäljare och lurendrejare som ska försöka sälja på en en massa skitgrejor till överpris. Jag förstår förvisso deras situation, de försöker sköta sitt jobb och vill tjäna sitt levebröd. Fast när dom gick i skolan så fick dom tydligen inte lära sig vad uttrycket "jag är inte intresserad" innebär.

Mest irriterad är jag dock på alla dessa mängder med reklam och gratistidningar som kommer i brevlådan. På vår dörr har vi en skylt som säger: "ingen reklam tack". Då tycker man att man inte borde få nån reklam heller, men tydligen anser sig Luleå gratistidning och Tidningen Extra stå över reklamstatus, eftersom de brukar ha med ett imbecillt reportage ibland som dock drunknar bland alla miljarder med reklamannonser som dom pressar in för att få lönsamhet på skiten.

För att ytterligare understryka att vi inte vill ha reklam har vi därför satt upp en till skylt som på ett väldigt tydligt och pedagogiskt sätt understryker att vi inte vill ha några gratistidningar eller bli störda av försäljare, lurendrejare, Jehovas vittnen eller annan liknande verksamhet.

Tror ni det hjälper? Nä det gör det ju inte...

De som delar ut dessa tidningar måste vara blinda analfabeter, så här kommer ett tips till er som är blinda analfabeter. Det finns ett jobb för er också!

Öhm...

Just det. Om man är blind analfabet kan man ju inte läsa det här heller :)

söndag 18 januari 2015

Höjden av lathet

Vissa människors extrema lathet finner inga gränser.

Jag kan väl inte själv skryta över min träningsiver men jag befinner mig iallafall inte på den nivå som vissa tycks behärska.

Man kan till exempel skaffa sig en app till telefonen som styr teven. Bra om man inte ids sträcka sig ända fram till bordet för att plocka upp den fjärrkontroll som ligger där. Man kan röststyra appen så man slipper röra sig. Hur man ska orka prata framgår inte men eftersom vissa tycks ha den inopererad i örat så kanske det problemet löser sig.

Snart kommer det säkert en version som man kan styra med tankarna. Sen var det ju förstås det där med att majoriteten av befolkningen har glömt hur man använder sin hjärna...

Ja jag brukar ju facebooka en del och även mitt telefonberoende är stort men jag har iallafall insett att det är ett problem :)

onsdag 7 januari 2015

Om politisk korrekthet

PK är det nya modeordet i Sverige.

Jag brukar inte debattera politik av den anledningen att jag inte är vare sig insatt eller speciellt intresserad av den.

Häromdagen länkade jag dock till en hemsida som i mångas tycke står för saker som inte är politiskt korrekta.

Denna hemsida var exponerat.se och den artikel jag hänvisade till handlade om att vänsterideologer anses vara mindre intelligenta än högerväljare.
Artikeln i fråga var direktlänkad från en annan sida som starkt sympatiserar med högern.

Tämligen omgående fick jag kritik för detta av flera vänsteranhängare eftersom dom anser att exponerat är en rasistisk sida.

De människor som hårdast förespråkar detta är oftast själva hårda sympatisörer med en annan sida som heter Inte rasist men... eller IRM som den förkortas.

Jag ser det som tämligen underligt att just denna IRM som kraftigt påpekar människors lika värde systematiskt väljer att förtrycka och mobba ut de snart 20% av Sveriges befolkning som råkar sympatisera med "fel" parti.

Alla människor har lika värde,  förutom dom som röstar på SD förstås... De är inte vatten värda.

Är det inte lite konstigt att i ett andetag påpeka en sak och i nästa säga något helt annat?

Jag har inte mycket till övers för er IRM-älskare. Ni tycker inte alls att alla mäniskor har lika värde.

Men det är väl mer politiskt korrekt att gilla dom istället för att gilla exponerat...

Jag läser inte någon av dessa sidor speciellt frekvent utan jag väljer att istället bilda mig min egen uppfattning om sakernas tillstånd.

tisdag 23 december 2014

Berg och dalbana

Som så många andra gör just nu så tänkte jag försöka mig på att sammanfatta året som gått...

Det har varit ett omvälvande år minst sagt, med många långa uppförsbackar, men även med många sköna nedförsbackar.

Jag börjar väl med december 2013, även om det inte hör till nuvarande år så var det ju där det mesta hade sin början.

Konkursen

Om inte alla ännu har insett det så var den självvald, ja, det var jag själv som satte mig i konkurs, detta delvis för att firman inte gick så bra som jag ville, men även för att jag helt enkelt inte orkade med allt tjorv.

Jag har väl insett att man måste vara extremt noggrann när man väljer sin personal, och även om man gör allt rätt så vet man ändå aldrig om det kommer att fungera.

Jag är inte så naiv att jag skyller allt på mina anställda, såklart hade jag väl kunnat göra vissa saker bättre...

Men det blev som det blev och nu ett år senare så kan jag definitivt konstatera att det var rätt beslut att ta.

Januari

Kronofogden tog min fina tjänstebil och sålde den senare gratis till nån lyckligt lottad själ. Själv fick jag stå med skägget i brevlådan.

Jag hade tidigare införskaffat mig en billig Toyota Corolla -95 att köra med eftersom jag inte fick använda tjänstebilen efter konkursen.

Denna bil var årets andra bil av snart 5 som jag "blev av med"...

Det visade sig att det fanns en anledning till att bilen slumpades bort, den var nämligen full av rost i underredet, och så här i eftertänksamhetens kranka blekhet hade det förstås varit smart att kolla detta innan jag köpte bilen...

Jag fick relativt omgående fast jobb hos en annan åkare, vilket givetvis var en lättnad i allt elände.

Februari

Vi fick ta över en annan Toyota Corolla av årsmodell -87 som till det yttre var helt ok...

Mars

Nu inleddes arbetet med att styra upp sommarens stora händelse, mycket var det som skulle planeras, skrivas inbjudningskort, o.s.v. Utöver detta massiva jobb kan jag inte erinra mig att det hände speciellt mycket mer av värde.

April

Det hårda arbetet med att hitta en lämplig lokal inleddes, vilket skulle komma att bli betydligt besvärligare än förväntat.

Vi var på väg till Sundom för att kolla in en lokal som vi trodde skulle passa. Mitt på E4 så dör plötsligt vår "fina" Corolla. Presumptivt motorhaveri. Den står fortfarande på Örnäset i väntan på kontroll...

Ett stort tack till Tony som ryckte in och bogserade oss hem...

Eftersom behovet av bil var mycket stort så panikköpte vi en Renault Megane Scenic -99.

Jag är och har alltid varit skeptiskt till Renault, men denna bil såg verkligen otroligt fin ut. Pedantskött, en ägare, ingen rost och dessutom fick vi ner priset rejält tack vare hårda förhandlingar.

Jag visste redan då att dessa bilar hade dåligt rykte, men är man i behov av bil så är man...

Maj

Vi lyckades efter mycket om och men hitta en lokal i Karlsvik som förvisso var liten, men i övrigt i gott skick, och vi tog denna. Det visade sig i efterhand vara en mycket bra lokal, som fungerade fint för ändamålet.

I slutet på maj hände då det som inte fick hända...

Jag var på väg ner till Umeå för att hämta min blivande fru som varit och hälsat på hos sin bror. Strax utanför Lövånger skar motorn på vår fina franska äggkartong...

Det blev bärgare till Ånäset och sedan buss till Umeå...

Juni

Vi hittade en Mitsubishi Galant -92 på blocket som såg lovande ut. Ingen rost och inte farligt många mil, dessutom visade det sig att killen som sålde den var Mitsubishifantast, dock körde han omkring i en Audi. Detta kan man ju tolka som man vill...

Vi slog till och en vecka efter köpet började startmotorn krångla...

I tre veckor körde vi omkring med en kofot i skuffen. Detta var nämligen det enda som funkade, att kortsluta solenoiden med hjälp av ett metallföremål innan man vred på nyckeln...

Grannarna var nog tämligen förundrade över tillvägagångssättet... :)

Vid det här laget var jag förståeligt nog redigt less på allt vad bilar hette, men jag hittade en billig startmotor på Norrbottens bildemontering och efter att Patrik M hjälpt mig montera denna så gick bilen som en klocka igen.

Juli

Den stora dagen var så äntligen här. Den 19:e juli blev två till ett och detta måste givetvis anses vara årets höjdpunkt. Även om jag höll på att smälta bort i värmen... I övrigt gick festen som på räls, mycket tack vare bror med familj som gjorde ett hästjobb för att ordna till lokalen och allt det praktiska...

Augusti

Min frus föräldrar tog på sig det mycket mödosamma uppdraget att bogsera hem vår "fina" Renault från Petterssons bil i Ånäset där den stått sedan i Maj. Jag kan bara tänka mig hur jobbigt det måste ha varit...

Nu står sagda skrotbil på sin plats i väntan på ny motor, när detta blir aktuellt står skrivet i stjärnorna... Förhoppningsvis någon gång under kommande år i allafall...

September

Tråkmånaden. Regn och rusk och inte så mycket mer.

I slutet på september bokade vi vår bröllopsresa till Thailand i november och förväntningarna steg successivt.

Oktober

Ännu mer regn och rusk. Ingen snö i antågande. Vår Mitsubishi gick bra...Peppar, peppar...

November

Mitsubishin underkändes på besiktningen p.g.a. ett dåligt hjullager. Jag bokade in den hos KL bil eftersom vi skulle resa bort och inte hade tid att fixa den själva.

Andra hälften av månaden präglades av extrem hetta och givetvis många oförglömliga minnen som inte får plats i denna krönika.

December

Året närmar sig sitt slut. Jag hade i mitt stilla sinne hoppats på att få slippa mer bilproblem i år, men nu har Mitsubishin börjat krångla och vill inte starta ibland...

Troligt bränsleproblem... Förhoppningsvis ska det gå att lösa utan att det kostar en miljard, för nu är pengarna slut :)

Konkursen är nu avslutad och jag har lyckats bli skuldfri hos kronkalle efter heroiska punktinsatser av familjen!

Nu dags att lämna detta året bakom sig och se fram emot ett nytt som troligtvis även detta kan komma att innebära en del omvälvningar... Jag ser fram emot detta med tillförsikt!

God Jul och gott nytt år!

söndag 14 december 2014

Uppe bland molnen

De taxibilar som vi kör har nyligen fått såna dära hypermoderna smarttelefoner av androidtyp.

Jag hade retat mig på det i flera veckor.

I båda telefonerna finns en kontakt som heter SEB Tankkort. Under denna kontakt finns koden till kortet som vi använder för att tanka bilarna. Varje gång jag kört så har jag kollat denna kod och då irriterat mig över att nån har ändrat den förbannade koden så att det står den andra bilens kod i den ena bilens telefon...

Så då har jag ändrat.

Och sen nästa dag när jag kört den andra bilen har problemet varit det omvända...

Har förbannat mig över detta och undrat vem fan det är som håller på att ändra koden hela tiden tills jag äntligen kom på orsaken...

Det är det där jävla molnets fel!

Numera så sparas ju kontakterna i det så kallade molnet, så om man då har samma namn på en kontakt i två telefoner som är anslutna till samma konto så kommer följdaktligen kontakten att uppdateras i båda telefonerna...

Det är alltså jag själv som har skapat min egen irritation genom att själv ändra koden...

Nu har jag bytt namn på den ena kontakten, hips vips så var problemet löst.

Så kan det gå när inte hjärnan är på! :)