För er som inte hör vad jag säger. Nu kan ni läsa det istället.



tisdag 27 mars 2012

Sagan om det självgående simkortet

Det var en gång två ryskfinska bröder som hette Omsej och Kringsej. Ibland brukade de även kallas för Omi och Kring för enkelhetens skull. Trots att Omsej var ganska mycket äldre än Kringsej så umgicks de ganska mycket med varandra. Enligt deras föräldrar Tjorven och Jena kunde det bero på att Omsej och Kringsej inte var riktigt som andra barn. Det handlade inte om asocialitet utan snarare om socialt umgänge utanför de fördefinierade gränserna av det normala.

Omsej och Kringsej hade en bra uppväxt på den ryskfinska landsbygden och när de blev gamla nog flyttade de in till den stora staden för att söka lyckan som taxichaufförer, eftersom de hade en fallenhet för det sociala livet.

Det fanns emellertid ett litet problem för Omsej och Kringsej då deras lantliga uppväxt innebar total avsaknad av elektronisk utrustning och därför hade lite svårt för att förstå sig på den, för de flesta andra, så självklara moderna utrustningen som är vardagsmat i dagens samhälle, som till exempel datorer och mobiltelefoner.

Omsej och Kringsej hade dock tur, för deras chef var en mycket förståndig och förstående man som gjorde sitt bästa för att hjälpa dem med alla problem som uppstod.

En dag var Kringsej ute och körde taxi då plötsligt bilens kortterminal började krångla. Eftersom Kringsej inte var van att tänka själv ringde han sin chef som givetvis bistod med all upptänklig hjälp som fanns. Denna gång gick det dock inte att avhjälpa problemet på ett enkelt sätt eftersom det var terminalens simkort som gått sönder. Chefen beställde givetvis ett nytt kort och där kunde denna historia ha fått sitt slut men då kom Omsej in i bilden.

Chefen gav nämligen det nya simkortet till Omsej som inte riktigt visste vad han skulle göra med det.  Han lyckades sätta in kortet i terminalen, men han kastade bort alla viktiga uppgifter, som t.ex.  pinkoden, som hade varit självklart att spara för vilken mediatränad person som helst.

Detta ledde till nya problem och någonstans under felsökningsprocessen råkade det fallerande simkortet hamna i en annan av chefens taxibilar där det av någon anledning började fungera. Detta kan ha berott på att den andra bilen kördes av personer med större fallenhet för tekniska prylar.

Dock beställde ju chefen ännu ett kort till Omsej och Kringsejs bil, och då det aktiverades slutade kortet i den andra bilen att fungera eftersom båda korten var knutna till samma abonnemang. Då chefen inte hade fått vetskap om detta problem beställde han ett nytt kort till den andra bilen och då slutade det givetvis återigen att fungera i Omsej och Kringsejs bil...

Efter många turer är dock problemet numera löst och så var sagan slut.

Kanske... :-)

1 kommentar:

  1. andemeningen var alltså:
    Chefen fipplade in simkortet i chefens bil och därmed så hade han skapat sin egen saga!!

    SvaraRadera