Jag tror jag var inne pa det har amnet redan ifjol, men i ar har jag valt att utveckla det lite mer utforligt.
Aruba ar en paradiso
Vart man an vander sig hittar man ett nytt lyxhotell, eller ett casino som hyser nagra av varldens starkaste spelare.
Tore Skare spelar inte har
Men man behover inte heller promenera speciellt langt fran de invandra turiststraken for att finna misaren. Den andra sidan av Aruba.
Till skillnad fran manga andra stallen gors inget for att dolja det. Jag promenerade en bit bort idag, jag fotograferade ett igenbommat och forfallet hotell, som sakerligen var ett riktigt hojdarstalle, nar det var nytt.
Curacao Towers
Jag undrar i mitt stilla sinne om de hade forvaxlat oarna, och helt enkelt bara flyttat hotellet dit det fran borjan var tankt att vara, alltsa pa grannon Curacao.
Jag vill minnas att det har hotellet var oppet ifjol, men om det kanske herr TM kan yttra sig?
Lite langre bort hittade jag stora hal i gatorna. Kloakror som pumpade avloppsvatten rakt ut pa gatan. Ett Betongskelett som har statt stilla i tio ar i vantan pa nya investerare.
Sen gar man 100 meter och sa star man plotsligt utanfor ett femstjarnigt 23-vaningspalats med sju Ferraribilar staendes utanfor entren.
Varfoar ar det da sa har? Antagligen har det med spruckna drommar att gora. Nagon satsade allt och misslyckades.
Eller sa har det att gora med det faktum att skillnaderna mellan turisternas och lokalbefolkningens levnadsvillkor pa Aruba ar enorma.
Yum Yums lon ar till exempel en femtedel av en normalsvensks, och prisskillnaderna ar inte namnvart stora.
Forutom nar det galler bio.
Ca 50 spann for en biljett far man betala, for en standard som slar filmstaden med hastlangder. Dessutom far man en slumpvis utvald bonus nar man koper biljett. Igar fick jag popcorn, idag fick jag en extra biljett!
Apropa det maste jag ga nu sa jag inte missar filmen...
Bilder kommer sen nar jag hittar min USB-kabel :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar