Kronanbacken

När jag cyklar från Bergviken och hem finns det tre vägar att välja. Mesvägen, mellanvägen och monstervägen.

Mesvägen är helt utan backar... Lång och trist men avslappnad. Den tar jag oftast...

Mellanvägen är egentligen den bästa. En bra kompromiss mellan lite kuperad terräng och kort vägsträcka.

Idag tog jag monstervägen. För att idag var jag ute på en straffrunda, tyckte att det krävdes, jag åt ju trots allt minst tio godisar igår...

Monstervägen är Kronanbacken, eller LV7-backen som vissa äldre, mig inräknat, kallar den.

Lite bakgrundshistoria för den yngre generationen:
LV7 var alltså det gamla försvarsregementet som låg där Kronan ligger idag och som flyttades till Boden på 90-talet. Det är inte allt som har flyttat från Boden och hit...

Kronanbacken är tuff. Jävligt tung och den tar fan i mig aldrig slut heller!
Hjärtat slår trippla kullerbyttor och benen känns som att de kommer att göra vilt myteri vilken sekund som helst. Ändå är det skönt på nåt sätt, framför allt givetvis när man sent omsider lyckats ta sig upp, men även på nåt sätt under tiden. För trots att det svider så vet man ju att det gör nytta.

Och de där tio godisarna har jag kanske kompenserat för nu. Men det kommer nog fler godisar. Och fler rundor i backen. Var så säker på det.

/A