Stunden precis efter att man har tränat är riktigt skön. Man känner sig nyttig och stark! Duktig och stolt är man.
Dagen efter är det inte riktigt samma känsla. När man måste rulla sig ur sängen och krypa till köket eftersom benen värker som om de vore krossade under en ångvält.
Men det är så det blir. Tung träningvärk är nåt man får på köpet när man gör allt man kan för att imponera på brudarna på gymmet...
Man lyfter kanske lite mer än man egentligen klarar av och när man dessutom är alldeles för stolt för att stretcha, då det anses vara fjolligt, får man leva med lidandet.
Om jag nu bara lyckas få nån konsekvens i träningen den här gången så kommer det säkert att lösa sig till det bättre.
Stolthet?
Efter att ha tränat sönder musklerna i armar och ben åkte jag till Kvantum för att handla. Tydligen hade jag även tränat sönder hjärnan, eftersom jag glömde att köpa en påse till min mat.
En normal människa kryper givetvis till korset, ger en krona till kassörskan och hämtar en kasse.
Det gör inte jag. Eftersom jag som vissa vet har väldigt svårt för att erkänna mina misstag, så packar jag ner min mat i vagnen och går iväg, för att sedan åka till växeln och stjäla en påse därifrån. Det är inte lätt att vara en skummis.
Så är mitt liv
Blev nyss väldigt imponerad av herr S som sitter i växeln ikväll. Efter ca fem minuters ovidkommande gorm och svammel på radion uttalade han EN mening. Sen blev det knäpptyst! Mannen tycks ha lite pondus trots allt :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar