För er som inte hör vad jag säger. Nu kan ni läsa det istället.



fredag 15 april 2011

Jag glömde!

Jag glömde hur det var. Hur jävligt det än känns finns det ALLTID nån som har det värre...

Jag fick prata med Yum Yum igår och kan bara konstatera att jag inte ska klaga nåt mer. Fast det glömmer jag nog snart bort.

I Aruba kan man ansöka om en dags ledighet i god tid för att ens barn fyller år. Man kan själv fixa med en ersättare som gärna byter pass med en för att just detta ska kunna ordnas. Man kan fråga sin chef flera gånger om den har gjort schema.

Sen kan man få vänta tills två dagar innan sagda dag kommer för att få schema. Då har man inte fått ledigt ändå. Och till svar får man att det inte gick att ordna...

Sen kan man även ansöka om semester. Om man får den eller inte är upp till chefen att avgöra. Inte som i Sverige, NÄR man går den utan OM man får den... Det är ju en viss skillnad.

I Aruba är det oftast personkemi och chefens personliga åsikter om dig som styr hur du blir behandlad. Och eftersom chefen är en barnlös bitterf...a och inte kan få egna barn är det lätt att den blir avundsjuk om just du råkar ha sådana.

Helt plötsligt är jag väldigt glad att jag bor i Sverige

Chokladkakor är nyttiga för välbefinnandet

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar