För er som inte hör vad jag säger. Nu kan ni läsa det istället.



söndag 20 juni 2010

Om livet i största allmänhet

Western Farm igår. Blött. Sent. Fantastiskt trevliga människor.

Och eftersom jag är den jag är analyserar jag människor och deras beteende. En del väljer att utagera. Starka reaktioner. Öl flyger genom luften. Knytnävar. Tråkigt med knytnävar. Men det är väl bara så att vissa människor känner inte till nåt annat sätt att få det ur sig.

Andra sluter sig. Gömmer sina känslor bakom en fasad. Av humor, som jag. Eller bakom bitterhet. Gnälla på hur värdelös arbetsplatsen är och hur dålig chef man har. Skämta om sex och kroknäsor. Jobba tills man stupar. För att det är det enda sätt som man känner till för att få det ur sig.

Kanske funkar. Fast jag tror att det bästa man kan göra är att prata om det. Med nån som kan lyssna. Utan öl och knytnävar.

Kanske går det. Kanske går det inte.

Livet är förbannat svårt att leva. Likväl måste vi göra det, och att gömma sig bakom humor och bitterhet är ingen lösning. Det kan funka tillfälligt, det kan det nog göra. Men i längden så tror jag att samtal är enda lösningen, om det finns någon.

En allvarlig Mumlare. Sug på den ni!

/The Mumble

2 kommentarer:

  1. Klok kan jag till o me säga den här gången ... Men ett litet tips till dom som inte har någon som lyssnar... - För en billig peng kan du sätta dig i en taxi och förklara för chauffören att du är mycket åkrädd och åk sen någonstans med taxin och prata på, och ventilera ordentligt och börjar han köra lite fortare så säg att du är åkrädd och be han sakta ner så får du mer tid att prata... :-)


    /Växeltrollkarln

    SvaraRadera
  2. Bra tips. Jag är ledig... :)

    SvaraRadera