Halva semestern är kvar!

(Varning: Inlägget innehåller extrem intern humor som bara 4 andra förutom jag fattar)


Äntligen hemma är ett uttryck som passar mycket bra just nu. Två helt fantastiskt roliga veckor har jag haft, men jag tror nog ändå aldrig att min egen säng varit så skön som den var inatt.

Nu väntar nästan två hela veckor till med avsevärt mycket mindre planer på schemat, och jag tror att mixen av båda dessa element kan komma att göra denna semester till en riktig fullträff.

Vi kom alltså hem i morse runt 10-snåret efter en mycket lång resa genom Sveriges inland. Den var väldigt trevlig också men tvivel finns om att man någonsin kommer att upprepa den. För 19 timmar i en bil är mycket. Även om den har stjärna på huven...

Mr Big Mac har inga problem med bokstäver. Men nog märkte man att siffrorna 50 och 70 ibland var svåra att tolka. Och Beda hade kraftig noja för militärer i volvobilar. För att inte tala om Ludmilas problem med åkrädsla. Denna verkade dock avklinga med tiden trots våra tappra försök att hålla hov med kalinkadansen.

När vi släppt av Sandra i Östersund hade vi fortfarande 65 mil kvar att köra. Jobbigt va?

Nu dags för lunch tror jag. Men inte än.

/A