För er som inte hör vad jag säger. Nu kan ni läsa det istället.



tisdag 23 december 2014

Berg och dalbana

Som så många andra gör just nu så tänkte jag försöka mig på att sammanfatta året som gått...

Det har varit ett omvälvande år minst sagt, med många långa uppförsbackar, men även med många sköna nedförsbackar.

Jag börjar väl med december 2013, även om det inte hör till nuvarande år så var det ju där det mesta hade sin början.

Konkursen

Om inte alla ännu har insett det så var den självvald, ja, det var jag själv som satte mig i konkurs, detta delvis för att firman inte gick så bra som jag ville, men även för att jag helt enkelt inte orkade med allt tjorv.

Jag har väl insett att man måste vara extremt noggrann när man väljer sin personal, och även om man gör allt rätt så vet man ändå aldrig om det kommer att fungera.

Jag är inte så naiv att jag skyller allt på mina anställda, såklart hade jag väl kunnat göra vissa saker bättre...

Men det blev som det blev och nu ett år senare så kan jag definitivt konstatera att det var rätt beslut att ta.

Januari

Kronofogden tog min fina tjänstebil och sålde den senare gratis till nån lyckligt lottad själ. Själv fick jag stå med skägget i brevlådan.

Jag hade tidigare införskaffat mig en billig Toyota Corolla -95 att köra med eftersom jag inte fick använda tjänstebilen efter konkursen.

Denna bil var årets andra bil av snart 5 som jag "blev av med"...

Det visade sig att det fanns en anledning till att bilen slumpades bort, den var nämligen full av rost i underredet, och så här i eftertänksamhetens kranka blekhet hade det förstås varit smart att kolla detta innan jag köpte bilen...

Jag fick relativt omgående fast jobb hos en annan åkare, vilket givetvis var en lättnad i allt elände.

Februari

Vi fick ta över en annan Toyota Corolla av årsmodell -87 som till det yttre var helt ok...

Mars

Nu inleddes arbetet med att styra upp sommarens stora händelse, mycket var det som skulle planeras, skrivas inbjudningskort, o.s.v. Utöver detta massiva jobb kan jag inte erinra mig att det hände speciellt mycket mer av värde.

April

Det hårda arbetet med att hitta en lämplig lokal inleddes, vilket skulle komma att bli betydligt besvärligare än förväntat.

Vi var på väg till Sundom för att kolla in en lokal som vi trodde skulle passa. Mitt på E4 så dör plötsligt vår "fina" Corolla. Presumptivt motorhaveri. Den står fortfarande på Örnäset i väntan på kontroll...

Ett stort tack till Tony som ryckte in och bogserade oss hem...

Eftersom behovet av bil var mycket stort så panikköpte vi en Renault Megane Scenic -99.

Jag är och har alltid varit skeptiskt till Renault, men denna bil såg verkligen otroligt fin ut. Pedantskött, en ägare, ingen rost och dessutom fick vi ner priset rejält tack vare hårda förhandlingar.

Jag visste redan då att dessa bilar hade dåligt rykte, men är man i behov av bil så är man...

Maj

Vi lyckades efter mycket om och men hitta en lokal i Karlsvik som förvisso var liten, men i övrigt i gott skick, och vi tog denna. Det visade sig i efterhand vara en mycket bra lokal, som fungerade fint för ändamålet.

I slutet på maj hände då det som inte fick hända...

Jag var på väg ner till Umeå för att hämta min blivande fru som varit och hälsat på hos sin bror. Strax utanför Lövånger skar motorn på vår fina franska äggkartong...

Det blev bärgare till Ånäset och sedan buss till Umeå...

Juni

Vi hittade en Mitsubishi Galant -92 på blocket som såg lovande ut. Ingen rost och inte farligt många mil, dessutom visade det sig att killen som sålde den var Mitsubishifantast, dock körde han omkring i en Audi. Detta kan man ju tolka som man vill...

Vi slog till och en vecka efter köpet började startmotorn krångla...

I tre veckor körde vi omkring med en kofot i skuffen. Detta var nämligen det enda som funkade, att kortsluta solenoiden med hjälp av ett metallföremål innan man vred på nyckeln...

Grannarna var nog tämligen förundrade över tillvägagångssättet... :)

Vid det här laget var jag förståeligt nog redigt less på allt vad bilar hette, men jag hittade en billig startmotor på Norrbottens bildemontering och efter att Patrik M hjälpt mig montera denna så gick bilen som en klocka igen.

Juli

Den stora dagen var så äntligen här. Den 19:e juli blev två till ett och detta måste givetvis anses vara årets höjdpunkt. Även om jag höll på att smälta bort i värmen... I övrigt gick festen som på räls, mycket tack vare bror med familj som gjorde ett hästjobb för att ordna till lokalen och allt det praktiska...

Augusti

Min frus föräldrar tog på sig det mycket mödosamma uppdraget att bogsera hem vår "fina" Renault från Petterssons bil i Ånäset där den stått sedan i Maj. Jag kan bara tänka mig hur jobbigt det måste ha varit...

Nu står sagda skrotbil på sin plats i väntan på ny motor, när detta blir aktuellt står skrivet i stjärnorna... Förhoppningsvis någon gång under kommande år i allafall...

September

Tråkmånaden. Regn och rusk och inte så mycket mer.

I slutet på september bokade vi vår bröllopsresa till Thailand i november och förväntningarna steg successivt.

Oktober

Ännu mer regn och rusk. Ingen snö i antågande. Vår Mitsubishi gick bra...Peppar, peppar...

November

Mitsubishin underkändes på besiktningen p.g.a. ett dåligt hjullager. Jag bokade in den hos KL bil eftersom vi skulle resa bort och inte hade tid att fixa den själva.

Andra hälften av månaden präglades av extrem hetta och givetvis många oförglömliga minnen som inte får plats i denna krönika.

December

Året närmar sig sitt slut. Jag hade i mitt stilla sinne hoppats på att få slippa mer bilproblem i år, men nu har Mitsubishin börjat krångla och vill inte starta ibland...

Troligt bränsleproblem... Förhoppningsvis ska det gå att lösa utan att det kostar en miljard, för nu är pengarna slut :)

Konkursen är nu avslutad och jag har lyckats bli skuldfri hos kronkalle efter heroiska punktinsatser av familjen!

Nu dags att lämna detta året bakom sig och se fram emot ett nytt som troligtvis även detta kan komma att innebära en del omvälvningar... Jag ser fram emot detta med tillförsikt!

God Jul och gott nytt år!

söndag 14 december 2014

Uppe bland molnen

De taxibilar som vi kör har nyligen fått såna dära hypermoderna smarttelefoner av androidtyp.

Jag hade retat mig på det i flera veckor.

I båda telefonerna finns en kontakt som heter SEB Tankkort. Under denna kontakt finns koden till kortet som vi använder för att tanka bilarna. Varje gång jag kört så har jag kollat denna kod och då irriterat mig över att nån har ändrat den förbannade koden så att det står den andra bilens kod i den ena bilens telefon...

Så då har jag ändrat.

Och sen nästa dag när jag kört den andra bilen har problemet varit det omvända...

Har förbannat mig över detta och undrat vem fan det är som håller på att ändra koden hela tiden tills jag äntligen kom på orsaken...

Det är det där jävla molnets fel!

Numera så sparas ju kontakterna i det så kallade molnet, så om man då har samma namn på en kontakt i två telefoner som är anslutna till samma konto så kommer följdaktligen kontakten att uppdateras i båda telefonerna...

Det är alltså jag själv som har skapat min egen irritation genom att själv ändra koden...

Nu har jag bytt namn på den ena kontakten, hips vips så var problemet löst.

Så kan det gå när inte hjärnan är på! :)

torsdag 11 december 2014

Sätt er på nåt och rotera

Trafikförsäkringsföreningen alltså...

Principen är ju helt ok. Om man inte har försäkring på bilen får man straffa för det.

Jag glömde att betala räkningen innan jag åkte utomlands och när jag kom hem hade jag fått en straffavgift från TFF eftersom försäkringen hade slutat att gälla.

Helt ok. Men senast jag kollade under huven på min Mitsubishi hade jag 4 cylindrar och ca 130 hästar.

Om TFF får bestämma tycks det tydligen vara så att jag har en 16-cylindrars spis med 784 kusar.

Att det ska kosta lika mycket om man har en Ford Ka som en Lamborghini Diablo är ju orimligt...

För de tar fan hutlöst betalt :(

Glömmer man hyran eller skatten får man en hundring i avgift.

Glömmer man försäkringen får man minsann betala 700 miljarder!

Jaja... bara att betala och se glad ut. Men hade jag fått bestämma hade dom fått trycka upp sin jävla faktura i rövhålet!

måndag 1 december 2014

Hej byggjobbarna!

Allt sedan den "tragiska" händelsen för ungefär ett år sen då våran "underbara" granne, a.k.a. kattpisskärringen var tvungen att flytta p.g.a. diverse sanitära olägenheter har de hållit låda...

Jag pratar om byggjobbarna

Det började med en totalrenovering inklusive betongborrning och diverse i grannens lägenhet för att om möjligt lyckas rädda bostaden från år av total misär där ett mycket stort antal katter hade levt under förhållanden som inte kan antas vara annat än ren djurmisshandel. Med tanke på hur det såg ut och framför allt luktade därinne kan man anta att dessa katter har gjort sina behov på alla andra ställen än i en kattlåda...

Efter detta jobb som tog ett drygt halvår var det då dags att renovera lägenheten under som dels hade fått skador då det runnit kattpiss uppifrån, men även byggskador från renoveringen.

Detta arbete pågår fortfarande.

Av byggarbetarnas beteende kan jag inte utläsa annat än att de endast måste ha arbetat med nyproduktioner tidigare där man inte har något behov av att visa hänsyn till att det kanske eventuellt bor andra i huset. Detta faktum är ganska uppenbart eftersom de efter avslutad arbetstid oftast uppehåller sig i trapphuset i ett par minuter där de lever djävulen och skriker som vore de översexuella gibbonapor!

Jag har full förståelse för att visst oljud kommer att förekomma. Vibrationer, slipning et.c. Sådant kan inte undvikas.

Att leka ungdomsgård i trapphuset kan och bör däremot undvikas!

Dessutom kan man tro att de har haft lektimme med sax och klister, så som man hade på dagis därinne. Mängden gips de har under sina skor, och som de lämnar kvar i trappan, när de kommer ut därifrån är nämligen helt förskräckligt stor...

Så om det nu mot förmodan är nån av er byggjobbare på Metar 27 som läser detta så vore det tacksamt om ni tänker på att det faktiskt bor folk i detta hus, inklusive barnfamiljer, och de föredrar att man inte skriker sig hes utan åtminstone försöker hålla normal samtalston på sina imbecilla konversationer som, utan attt jag har lyssnat särskilt noga, förvisso mestadels verkar handla om kuk och fitta...

fredag 28 november 2014

Sveriges största idiot

Okej jag kan väl erkänna att vi inte var ute i jättegod tid imorse.

Men hade det inte varit för Sveriges största dementa idiotgubbe så hade det inte varit något problem.

Det var alltså så att före oss i kön till incheckningen på Luleåflighten i morse stod en idiot och dividerade med personalen i en kvart om varför han inte fanns med på listan innan det till slut framgick att han hade tagit fel på dag...

Det resulterade i att vi inte hann checka in våra väskor. Och då jag i sann smålandsanda hade valt en ekonomibiljett så gick det  inte att boka om...

Det blev ju inte direkt nån ekonomibiljett...

Och då man bara vill hem så fort som möjligt så får man plocka fram den stora börsen.

Du är skyldig mig en hel jävla månadshyra din förbannade knullgubbe!

Ta och lär dig läsa almanackan din satans idiot!

Borta bra men hemma bäst

Semester är ju trevligt.

Resan till och från resan är värre...

Sitta inpackad som en gris i en hönsbur. Som en lax i en sillask. Vadå danskt fläskkött?  Att åka charter är definitivt sju resor värre! Speciellt när man är sex meter lång som jag är...

Tusen ungar som skriker och lever om. Fattar inte riktigt vad poängen är med att ta med sig spädbarn till Thailand. Vad förväntar sig föräldrarna egentligen att ungarna ska få ut av en sån resa utöver traumatiska minnen och en begynnande öronskada?

Hursomhelst

Hur djävligt det än är så finns det guldkorn.  Det behövs inte mycket för att resan ska kännas bättre. Som farbrorn som var flygvärd på dagens resa från Sharjah.  Rutin, vass humor och ett servicemind utöver det vanliga.  Inte för att de andra i kabinpersonalen är dåliga. De är oftast mycket bra men den här gubben som förövrigt hette Stisse,  ett rätt opassande namn på en mysfarbror i 60-årsåldern, gjorde att vår hemresa kändes hälften så lång.

Bra jobbat!

Väl hemma igen så blev vi omhändertagna som en kung och drottning av en av våra nyfunna vänner i Thailand.  Vi tar med oss många bra och mindre bra erfarenheter från dessa två veckor men det i särklass bästa med resan var alla nya härliga människor vi lärde känna!

onsdag 26 november 2014

Guldkornen

Jag noterar att jag under dessa två veckor i Thailand har fokuserat mest på det negativa vilket kan ge en bild av att vår semester varit lite sisådär.

Så är nu inte fallet utan vi har ju haft det riktigt bra så då tänkte jag lista några guldkorn.

Vår städerska

Detta hotell har en princip att man ska bjuda på vatten. Därför får vi alltid två flaskor vatten i kylskåpet varje dag. Då vi emellertid mest dricker juice och smoothies så går det inte åt två flaskor per dag. Detta hindrar dock inte vår eminenta städerska från att följa sin benhårda princip. Därför har vi nu dagen innan hemresa ca 19 flaskor vatten i vårt kylskåp.  Starkt jobbat!

Strandtanten
Det fanns en gång solstolar på stränderna i Phuket.  Dock inte längre eftersom dessa var styrda av maffian. Exakt hur detta gick till är oklart men jag antar att dom hade nån slags sändare i sitsen så att man alltid skulle bli sugen på att äta pizza och lasagne på någon av familjen Sopranos restauranger.
Numera är solstolar förbjudet. Därför är det klockrent att det finns en tant därnere som säljer vatten och kokosnötter samt hyr ut parasoll till rimliga priser. Hon håller även koll på ens grejer när man går ner och saltar sig i det kokheta vattnet. Starkt jobbat!

Sophanteringen
Visst är det väl underbart att samhället kan bidra med något till alla! Tänk om man till exempel skulle upptäcka ordet hygien i Thailand.  Var skulle då alla stackars kloakråttor ta vägen? Nä vilken tur att man låter dessa stackars individer få sig en god måltid på kvällen från alla matrester som vi kräsna turister inte ville ha. Starkt jobbat!

Promenaderna
Det är något fantastiskt härligt med att promenera uppför en backe med 40 graders lutning när det är 37 grader varmt. Helt otroligt skönt är det!
Man blir alldeles varm och go i kroppen och precis varje muskel gör sig påmind. Det är ju bra för då vet man ju att de fortfarande finns kvar där inne nånstans... Starkt jobbat!

Är det någon som uppfattar min subtila ironi i detta inlägg?

tisdag 25 november 2014

Blixtar och dunder?

Rubriken talar sitt tydliga språk. Dessa två fenomen brukar hänga ihop. Men inte i Thailand...

Först ser man blixten och ett visst antal sekunder senare kommer smällen.

Som barn får man lära sig att räkna sekunderna och dela med 3 för att ta reda på avståndet till senaste nedslaget. Fast det är irrelevant och inte det jag skulle blogga om...

Jag har nämligen under dessa två veckor konstaterat att det inte smäller när det åskar här nere... Åtminstone inte alls i samma utsträckning.

För åskar gör det. Hårt och ofta. Men än har jag inte hört nåt muller?

Huruvida detta beror på att mina öron är trasiga kan jag inte själv avgöra...

Nån av mina vänner som rest mycket härnere kanske även har noterat detta fenomen och kan bekräfta eller dementera mitt resonemang?

Det har definitivt inget med kraften i åskvädret att göra. Min teori är att eftersom temperaturen är högre här blir skillnaden på urladdningen lägre varpå det smäller mindre men det är bara min gissning... Och vore det så skulle ju mängden blixtar rimligtvis bli mindre fast det är ju tvärtom...

Jag har givetvis wikipediserat för att få svar på min fråga utan resultat.

Men jag lärde mig mycket nytt om åska iallafall :) 

Hjälp!

Slutet är nära

Snart har två veckor gått.

På fredag är vi åter hemma i kylan.  Det är både vemodigt och skönt.

För Thailand har sina goda sidor men även många dåliga.

Säga vad man vill om Sverige.  Kan inte påstå att nuvarande regering är något att hänga i julgranen. Eller förresten, så kanske de passar bättre där än i riksdagshuset...

En sak är dock klar. Visst är Sverige ett bra land att leva i. Det är något man märker tydligt när man är ute och reser.

Ta t.ex. det här med sophanteringen som i  Sverige är något man tar för givet men i Thailand är det annorlunda. 

Här slänger man ut sopsäckarna på gatan på kvällen och några timmar senare hämtas dom av en sopbil. Emellertid är dessa timmar de ligger på gatan tillräckligt för att dra till sig råttor stora som hus, lösspringande hundar och kackerlackor.

Varför inte fixa soptunnor så man slipper alla dessa problem? 

Det kan inte bero på ekonomin för här i Phuket lever människorna ganska gott på turismen.  Som exempel är i princip varje bil nyare än 5 år och alla som inte har bil kör omkring på nya mopeder.

Nä snarare har det nog med lathet och solsting att göra. Man ids inte göra nåt nytt för så här har man alltid gjort...

Som det här med matematik t.ex...

Om man köper något för 66 Baht tycker man ju att det är rimligt att lämna 106 Baht för att få 40 tillbaka. Glöm din dröm! Gör man så står dom som frågetecken och fattar inte vad man menar. Om man köper något för 16 Baht och betalar med en tjuga kommer miniräknaren fram direkt...

Man tycker att det borde vara självklart att kunna sånt, åtminstone om man jobbar i en affär, men så är det tydligen inte...

Slutsatsen blir att den svenska skolan antagligen ändå står sig bra i jämförelse.  Å andra sidan finns det väl vissa svenska ungdomar som inte heller har högre förståelse :)

Borta bra men hemma bäst!

lördag 22 november 2014

Kontrasternas rike

Thailand är kontrasternas förlovade land.

Internetporr är förbjudet.  Prostitution är lagligt.

Pirate Bay är spärrad. Piratkopierade filmer kan köpas gratis överallt.

Alla är religiösa. Alla super och röker.

Landet är hårt kommuniststyrt där det mesta är förbjudet och alla är förtryckta men ändå kan precis ALLT köpas för pengar. Och när jag säger allt så menar jag verkligen allt...

Dubbelmoralen flödar minst sagt.

Men en sak finns här som är totalt oöverträffad i absolut hela världen. 

Fyllematen på Seven Eleven är så ini helvete underbar så att allt annat bleknar i jämförelse! Släng er i väggen Max midgårdsvägen!

torsdag 20 november 2014

Tragiskt är bara förnamnet

Såna här inlägg tycker jag inte om att skriva och jag gör det inte ofta.

Men inför den här resan hade jag på känn att det skulle komma och ikväll har jag sett skiten med egna ögon.

Människor som utnyttjar andra människor för egen vinning skull. De åker ner till Thailand eller andra liknande ställen med en enda sak i åtanke.

För dessa samhällets kloakråttor ger jag inte fem öre.  Fy fan vilka jävla svin de är. Spänniga pissråttor som endast utnyttjar sin position i samhället. För dessa äckel är thailändska tjejer inget värda. De kommer hit för att ha kul och sprida sin säd och sina pengar omkring sig och skrattar åt alltihop.

Tjejerna har inget val.  De är tvungna att finna sig i situationen, att göra vad som krävs för att överleva.  För att kunna försörja sig själva och sin familj.

Givetvis finns det solskenshistorier. Män som kommer hit och hämtar en fru eller tjej. Tar med de till Sverige och ger de ett bättre liv med kärlek och omtanke.

Tyvärr är dessa solskenshistorier en bråkdel av totalen och ofta hittar man kvinnorna i ett dike. Om de överlever är de ändå döda.

Nä fy fan för mänskligheten...

Thailand är ett centrum.  Ett centrum för väldigt mycket roliga, fina och bra saker.  Men tyvärr även ett centrum för allt skit som finns på vår planet...

Inte bara guld och gröna palmer

Ofta när man reser utomlands får man höra av reseguiden att i det här landet är det standard att man gör si och så.

Rapar och eller fiser högljutt efter maten t.ex. för att visa sin belåtenhet.

Jag tycker i min enfald att detsamma borde gälla det där med dricks. Fast oftast brukar det där med dricks liksom vara nåt man helt enkelt bara gör för att det ska göras.

Så även i Thailand och här är de till och med så fräcka att om man köper något för t ex 300 Baht och betalar med en femhundring så får man ofta tillbaka växeln i en massa småvalörer bara för att man ska lämna dessa småmynt i dricks...
(Jag inser givetvis att detta är nåt som personalen fått order om av sin chef att göra)

Men icke sa nicke!

Jag kanske gör mig ovän med en del men det skiter jag i! Förtjänar man dricks då får man det också men uppträder man som en jäkla surkuk samt erbjuder usel service och/eller brist på densamma så ska man fan inte heller ha nån dricks!

Detta är något som man tyvärr även hör talas om bland vissa taxichaufförer i Sverige och det är ju rent ut sagt tragiskt!

Dricks är inte något man får. Dricks är något man förtjänar. Sådetså!

onsdag 19 november 2014

Mumlet - Cujo 1-1

Jag utjämnade!

På eftermiddagen fick jag min efterlängtade revansch mot familjen Cujo...

Den som trodde att jag hade gett slaget förlorat trodde fel. Sån är inte jag...

Promenad nummer 2 hade sin utgångspunkt på en annan väg upp till sagda höjd. 

Vi hittade en vägskylt som pekade mot ett tempel.

Efter en promenad som enligt skyltarna skulle vara 1.5 kilometer fast som var minst 5 och kändes som 238 kilometer var vi äntligen uppe vid ett buddhisttempel.  Ska man tolka de många vägskyltar som leder till templet så borde munkarna vara rätt vana vid turister som hamnar där men motsatsen kunde med lätthet påvisas.

När vi hamnade där verkade det snarare så att de helst ville se oss gå därifrån så fort som möjligt.

Huruvida detta berodde på att vi var klädda i regnponchos med skrikande färger samt att vi var fullständigt indränkta i svett från vår mödosamma promenad låter jag vara osagt...

När vi gick ner igen valde vi en annan väg vilket osökt ledde oss förbi familjen Cujos bostad... Förutom lite prassel i buskarna och några pip från de små hundbarnen syntes ingen till. Antar att herr och fru Cujo var på jobbet och inte hade lyckats fixa med barnvakt?

Vi lät emellertid de små liven vara i fred medans vi med andan i halsen smög oss ner för den vansinnigt sluttande djävulsbacken ner mot för oss bekanta jaktmarker.

Väl hemma på hotellet kände vi oss tvungna att belöna oss själva med en eller kanske sju pavor Chang...

Det tycker jag faktiskt att vi var värda efter segern mot familjen Cujo!

Familjen Cujo blev mitt fall

Efter en vecka i Thailand börjar man så sakteliga acklimatisera sig till värmen så pass att man iallafall orkar med något annat än att bara ligga ner och flämta med käften på vid gavel.

Denna morgon tog jag beslutet att testa på dödens backe (Kronanbacken, dra nåt gammalt över dig...) 

Bakom vårt hotell finns en väg som tar en upp till Phukets högsta punkt, eller åtminstone en av de högsta och ryktet gör gällande att fotografierna man kan ta där gör det klart värt mödan.

Därför tog jag mig i kragen och började klättra. Visst var det tufft och man måste ju vila var 50:e meter men uppåt gick det.

Ända tills det tog stopp.

Det var inte värmen. Det var inte flåset. Det var Cujo.

Efter ca en kilometer hade nämligen en familj med hundar beslutat sig för att ockupera vägen och med tanke på deras minst sagt aggressiva framtoning tog jag det troligtvis kloka beslutet att vända.

Men några bilder och en bra promenad fick jag ändå.

Förhoppningsvis är dom inte hemma i morgon...

fredag 14 november 2014

Den längsta dagen

Gårdagen var onekligen en sån där dag som man sällan glömmer.

Ner till Arlanda gick det fort och bra men sedan började det. Köerna och den oändliga väntetiden. Fast när man ska iväg så spelar det ju mindre roll...

Thomas Cook Airlines skötte sig som vanligt oklanderligt förutom att deras flygplan är anpassade för minimalt små himalayiska bergspygmeer vars ben är 67% kortare än mina, och vi dessutom fick ett fotografmongo framför oss som tog ca 6971 bilder med blixt av skärmen som visar flygresans framfart när man försöker  sova blir man ju lite less. Men nu är det över. Bara hemresan kvar...

Första intrycket av Thailand gör det helt klart värt besväret. Litet familjärt och enkelt hotell med service på högsta möjliga nivå utan att det kostar en miljard. Dusch med inbyggd toastol och en balkong vars närkontakt med elkabelhärvan från helvetet är starkt påtaglig och något oroande, men jag kommer att trivas här, det är precis så här ett hotell ska vara!

Reseledaren nämnde att det kostar hundra baht och tar sex timmar att få körkort i Thailand.  Tror längden på kursen i elsäkerhet är nåt åt det hållet också...

Nåväl bara att hålla fingrarna borta och hoppas att det inte smäller...

Nu dags för en ny dag i värmen!

  

onsdag 12 november 2014

Det slår aldrig fel

Man tycker ju att det borde gå över.

Resfebern

Jag har ju ändå varit på ganska många ställen i världen vid det här laget och borde ha vanan inne, men likafullt så blir det samma sak varje gång man ska iväg.

Man kan inte sova, ligger och väntar på att klockan ska gå.

Jag antar att det har med förväntningarna att göra, även om jag har lärt mig att inte ha för höga förväntningar, för då är det svårare att bli missnöjd...

Men helt fri från dessa tankar blir man aldrig, och den här gången kanske det är extra speciellt. då det är bröllopsresan och allt.

Livet har ju minst sagt förändrats en del de senaste två åren. Många är de som tycker man är knäpp som gifter sig.

Konstigt nog är det uteslutande dom som inte har gift sig än som klagar. Undrar om det beror på avundsjuka? :)

För en sak är säker, jag kommer aldrig att ångra mitt val, oavsett hur det än blir i framtiden!

tisdag 4 november 2014

Upprörd men smickrad

Som de flesta av mina läsare känner till så är jag administratör för Sexans Taxis grupp på Facebook. Denna slutna och hemliga grupp är tänkt att beröra interna frågor för de anställda.

Av denna anledning anser jag att endast de som jobbar inom företaget skall ha tillgång till gruppen. Jag har nyligen rensat listan och har då stött på arga reaktioner från människor som blivit uteslutna.

Detta beklagar jag, förstår att ni kanske tycker att ni har en anknytning till bolaget och därför bör ha en permanent och evig plats i listan, men jag har mina regler. Det kanske kan tyckas vara hårda regler, men har jag bestämt mig för det så måste jag ju försöka vara konsekvent också.

Sen är det ju då förstås så att gruppen till största del är en lek och lallgrupp, vilket inte i första hand var tanken, men det kanske man får räkna med. Det är ju trots allt ingen raketforskning vi sysslar med...

Även om jag blir lite irriterad över de starka reaktionerna så blir jag givetvis även smickrad, för om man blir så upprörd över att bli utesluten från en grupp så måste det ju bero på att det är en bra grupp. Och det är det.

Trots en hel del svammel så dyker det upp ljusglimtar där vi faktiskt får till bra diskussioner om det ena och andra ämnet som kanske kan leda till att företaget utvecklas i en positiv riktning, det är precis det som är tanken.

Men ju fler "icke troende" som har tillgång, desto större är risken att interna saker kommer fram till dom som det icke berör.

Nu är jag givetvis inte så naiv att jag tror att vi kan undanhålla känslig information alltför länge, taxibranchen är ju värre än en syjunta när det kommer till skvaller och ryktesspridning.

Men jag måste ändå försöka

Det stora vemodet

Idag är första veckan som vi på Sexans Taxi kör utan färdtjänst på snart fem år.

Många chaufförer har kommit och gått, själv är jag en av få stofiler som faktiskt vet hur det var innan, och som kan få en fördel av just detta.

Jag tänker inte gå så långt som syndikatet gjorde när de blev av med färdtjänsten och blåljuga, de påstod nämligen att deras omsättning ökade utan färdtjänsten.

Det fattar ju vilken tänkande människa som helst att om du tar bort 70% av jobbet så kommer inte omsättningen att öka...

Vinsten kanske ökar, men det är ju en helt annan sak. Fast för syndikatmongoliderna är det kanske sak samma...

Nåväl,jag tänkte inte spy galla över dom nu, snarare tänker jag tillbaka till den tid som har varit.

Många kommer jag att sakna, som t.ex. Gunnar och Iris. Givetvis finns det även ett flertal kunder som jag är glad att slippa köra.

Några av dom blir vi ju inte av med, dels för att de trötta slöfockarna på PDX ger bort körningarna till oss på nätterna, dels för att några ändå åker med oss och betalar mer i ren protest.

Huruvida detta beror på misskötsel av avtalade hämttider låter jag vara osagt...

Som sagt en nygammal tid är här, med kraftigt minskad omsättning, men troligvis inte minskad vinst, för även om intäkterna sjunker så gör ju också utgifterna det, och dessutom har åkarna nu tid att fixa och dona med vagnparken, något som har varit kraftigt eftersatt de senaste åren p.g.a. tidsbrist.

Hursomhelst så är det lite vemodigt, men det går väl över.

torsdag 23 oktober 2014

Note to self

Hittade ingen svensk översättning som lät bra på rubriken så jag kör på den engelska varianten.

Nu har jag noterat att på min japanska symaskin av modell Mitsubishi har de kommit på den lysande idén att baka in varningen för handbroms och färdbroms i samma lampa.

Jag har kört i tre månader med denna lampa lysande i tron att det var fel på kontakten under handbromsspaken när det i själva verket var för lite bromsolja i systemet.

Nåja...

Man lär sig nåt nytt varje dag.  Och jag hade ju tur som aldrig behövde bromsa under dessa tre månader...

Slapp dessutom lämna bilen på verkstad  så allt som allt så kom jag undan med 70 spänn för en burk med olja :)

söndag 19 oktober 2014

Jobb till förbannelse

Man trodde ju att en Pajalasväng i finvädret var tillräckligt men icke...

Blir lite övertid nu och sen börjar jag tidigt imorgon oxå.

Men so what. .. 

23 dagar kvar till pojkflickornas förlovade land :)

Då kan växeln ringa sig less!

måndag 6 oktober 2014

Det meningslösa käbblet

Tänkte här spinna vidare lite på mitt inlägg från tidigare om det här med politik och rasism. Det har väl knappast undgått något det här senaste debaclet om Pippi Långstrump och N-ordet som nämns där.

Här tycks Sverige vara starkt delat i två läger. De som tycker att gammal litteratur ska censureras och förvrängas för att passa in i dagens samhälle och dom som vill bevara historien som den är som ett minne, och gå vidare.

Jag hör till den senare kategorin, vilket man får mycket skit för, om inte annat helt enkelt för det praktiska i det hela.

Man ska vara konsekvent, så ska man börja censurera Pippi får man börja censurera allt som är det minsta tvivelaktigt. Det råder väl ändå inget tvivel om att det i äldre litteratur förekommer tusentals och åter tusentals ord som vi idag inte använder oss av. Varsågod att börja jobba då... Tusentals böcker ska skrivas om, filmer ska ändras och klippas, olämpliga musikstycken ska tas bort, o.s.v.

Hur i hela friden kan man vara så urbota korkad att man ens tror att det är tekniskt möjligt att ta bort allt som inte är politisk korrekt?

Det är ju givetvis fel att dessa ord förekommer, men då de skrevs ansågs det väl korrekt. Det hör numera till historien. Glöm och gå vidare!

Ska man börja ändra bibeln också för att den har en förlegad syn på homosexuella eller hur tänker ni egentligen??

Men jag antar att det helt enkelt är ännu ett uttryck för fördumningen i samhället. Börja exponera N-ordet på Facebook, Twitter, Instagram och överallt annars, hur smart är det då?

Tror ni inte att det ordet nu även har börjat figurera i klassrummen på skolorna? Tror ni att barnen har samma syn som oss vuxna på hur ett sådant ord ska tolkas? Nä det har dom inte utan dom använder det för att dom har hört det överallt.

Som sagt jag är motståndare till sådana ord, och det är just därför jag ser den extrema exponeringen av just dessa ord som en fara.

Ni, precis som jag, som är emot rasism borde istället leva i nuet och sluta hålla på med petitesser!

Det här är ju bara löjeväckande och urbota dumt!

Precis som käbblet på Sexans Taxis hemsida under dagen där jag har blivit kallad för revolutionär frontare, Putin och knäppgubbe eftersom jag raderade ett inlägg som jag inte ansåg hörde hemma på sidan. Kul att ni måste ta till personangrepp när ni har slut på argument.

Moget där...

Det oändliga kliandet

Suck...

Man ligger i sängen i godan ro. John blund är på ingående.

Då börjar det kittla lite lätt på näsroten.

Har ni upplevt detta nån gång eller är det bara jag? Börjar man klia sig på näsan då är det fan kört... För då börjar det kittla ÖVERALLT. SAMTIDIGT.

Sen ligger man där i en timme och kliar sig tills man slutligen somnar av ren utmattning.

Det slår aldrig fel. Måste vara nåt allmänt känt problem.  Eller så är det väl bara jag som har skabb..?

Kanske börjar vara dags för den årliga duschen snart.

tisdag 30 september 2014

Förändringens vindar blåser

För en gångs skull kommer här ett lite seriösare inlägg. Suck och stön...

Jag brukar inte vanligtvis engagera mig mycket i politik.

Detta för att jag själv vet vad jag tycker och inte är intresserad av att föra över mina åsikter på andra. Folk får väl tycka vad dom vill och rösta som dom vill, vi lever ju trots allt i en demokrati.

Men ibland måste man kanske ta bladet från munnen.

Det faktum att SD är Sveriges tredje största parti kan man tycka vad man vill om. Jag säger varken bu eller bä i den frågan.

Dock är det ju ganska uppenbart varför dom växer för varje dag.

Det senaste mankemanget jag tänker på är SVT:s censurering av Pippi Långstrump.

Det stämmer ju att vi inte längre använder det uttrycket som nämns där, och som jag inte tänker nämna här.

Just i den bemärkelsen är det ju lite konstigt att man tar upp just detta uttryck och nämner det i princip hela tiden, bara för att säga att, nä det här uttrycket ska vi inte använda...

Pippi Långstrump är en saga. Den skrevs för länge sedan. På den tiden var det inte samma hysteri kring det ordet som förekommer där, jag tycker faktiskt att hela debatten är löjlig, och att det är en ickefråga.

Varför ska man ta upp allt gammalt skit för?

Låt vår historia vara just historia. Gå vidare istället och se nuet!

Tycker SVT att Pippi Långstrump är politiskt inkorrekt, så kan man väl helt enkelt strunta i att visa programmet?

För om man ska man börja justera allt som har varit så att det blir politiskt korrekt så måste man nog bränna i princip varje bok som skrev för mer än 40 år sedan... Och om det händer kan vi börja snacka om fascism på riktigt...

Framtiden

Låt oss snacka framtid. Det faktum att Sexans Taxi har blivit av med färdtjänstavtalet t.ex...

Här upprepar sig historien igen, någon dumpar priserna i ren desperation för att få ett avtal som ingen tror att de klarar av att hantera.

Och det rör sig ju om en ganska saftig prisdumpning...

Sexans taxi ligger ca 40% högre i pris än det bolag som har fått avtalet, och med det priset är vi tvåa...

Man börjar fundera på hur mycket braj dom hade rökt på när dom lämnade det priset, men det är ju deras huvudbry.

Man sa samma sak om oss när vi fick avtalet, men majoriteten av våra kunder tycker att vi har skött oss med bravur, och det finns väl inget som säger att inte de nya kan göra samma sak. Dock kan man undra med vilka pengar dom ska betala sina chaufförer med, för det pris vi körde för under avtalstiden var inte lönsamt, trots att det var avsevärt högre än nu lagda pris.

Inte konstigt att jag är orolig, framför allt för våra kunders skull, under de snart fem åren vi har kört, har man ju ändå lärt känna ganska många, och de flesta är ju jättetrevliga människor, som många gånger har stora behov som behöver tillgodoses. De har lika värde som alla andra och bör behandlas på samma sätt.

Att man prisdumpar avtal och skuffar undan dom i ett hörn är i min värld inte ok!

Jag hoppas inte att så blir fallet nu, men risken är påtaglig.

Nä så klart man blir lite trött, men det positiva är ju att nu får vi på Sexan en lite lugnare julhelg, då man faktiskt kan få lite välbehövlig ledighet...

Thailand 12 november

Och lagom efter att julstöket har lagt sig så kanske Luleå Kommun har insett sitt misstag att bara se till den ekonomiska biten och låter oss ta över färdtjänsten igen.

Inte för att jag tror det kommer hända. De sätter på sig skygglapparna som dom så ofta gör, och skyller på bolaget...

Vi överlever säkerligen, det har vi gjort förr, det kommer vi att göra även denna gång.

För PDX ser det mörkare ut...

torsdag 25 september 2014

Idiocrazy

Det kom ut en film för några år sen med samma titel som rubriken.

Den klassas som en komedi men tyvärr är jag rädd att den kan komma att klassas som en dokumentär om några år.

I stora drag handlar den om mänsklighetens fördummelse och hur denna drabbar vår planet. Filmen utspelar sig en bra tid in i framtiden men faktum är att man kan se tydliga tecken på dess förverkligande redan nu.

Ty jag blir nästan mörkrädd när jag ser hur fruktansvärt korkad gemene man börjar bli.

Som t.e.x. dom människor som köper appleprodukter...

Såg ett klipp där man lurade på folk en iPhone 4 och påstod att det var en sexa. 3 av 4 blev lurade (!)

Det faktum att fler söker till paradise hotell än till lärarhögskolan.

Eller varför inte bruden som opererade in ett tredje bröst för att inte vara attraktiv för killar, och sen går runt halvnaken och visar upp sig överallt...

Kioskmongo! 

Med vissa enstaka undantag av lidners knäpp är det klart påtagligt hur den totala fördummelsen blivit ett faktum.

Ego boosting.
Självförverkligande.
Duckfaces och selfies.
Kolla på mig!!

Folk är så totalt jävla självupptagna och desperata på uppmärksamhet så det är tragiskt.

Vad hände med du duger som du är?

Jag blir mörkrädd faktiskt...

Och jag ser inget annat än katastrof för mänskligheten.

fredag 12 september 2014

Kelloggs kris

Jag har en teori.

Det måste ju bero på masshysterin kring alla dessa jävla fiberberikade muslialternativ som finns nuförtiden som gör det.

Det är ingen som köper Kellogs Corn Flakes längre, därav blir de uppenbarligen desperata.

TY DE TYCKS SÄTTA IN GRATIS KÖRKORT I ALLA PAKET!

Orsaken till varför jag antar detta är väl ganska solklar. Visst, vi kör ganska mycket och är överallt hela tiden, visavi ser vi ju även det mesta...

Men idag har jag stått på tutan sex gånger. Bland annat fått väja för en annan taxi (!) som körde mot rött, fått lära annan trafikant att det finns nåt som heter högerregel i Sverige, samt fått informera ett hjärnskadat kioskmongo om faktumet att en stor fet vitmålad jävla pil i backen som pekar åt vänster och endast åt vänster innebär att man inte får köra rakt fram i den filen...

Jag är inte så naiv att jag tror mig själv vara felfri, men nån jävla måtta får det ju vara!

Man kan väl åtminstone ägna sig åt att köra bil när man gör just detta, och inte sitta på Facebook, sms:a till mamma samt pilla sig på ballen samtidigt som man kör?

För att inte tala om att man kanske ska ha ögonen öppna så kanske den stackars ökända numera gula pinnen i korsningen Sandviksgatan-Smedjegatan slipper bli knuffad på tretton gånger per dag?

måndag 8 september 2014

Topp 3 i äckel

Låt mig spinna vidare på äckelspåret medans det ännu är varmt. En varning är väl då alltså återigen skälig... :)

Nu tänkte jag lista de 3 hittils äckligaste händelserna i mitt liv som har fått maginnehållet att göra en 720 kombinerad med en trippel saltomortal där nere i säcken.

Det finns ju några alternativ att välja på förstås men jag kommer på tre som sticker ut speciellt.

3.

Fortsättningen på föregående inlägg... Efter svampplockning och rensning så skulle ju då svampen förvällas för att bevara sin fräschör. Denna fräschör kunde ju emmellertid diskuteras redan från start. När förvällningsprocessen dessutom kräver en viss färdighet för att bli bra så var utgången tyvärr ganska given...

När denna förvällda svamp då hade stått i en kastrull på spisen i två dygn utan åtgärd så kände jag mig tvungen att försöka ta hand om den. Det skulle jag ju inte ha gjort...

Denna odör!

Kan inte närmare beskriva känslan, men jag lyckades med stor möda behålla middagen i magsäcken fast den var definitivt uppe och vände ett par gånger...

2.

Året var 2011. Herr x släppte på sina spärrar och la ut sitt tarminnehåll i sätet på 66 någonstans mellan Kuivakangas och Tjottaheiti...

Inte gubbens fel och man kan ju inte bli arg men...

Denna odör!

Jag körde sedan hela vägen hem med alla rutorna nere, efter tre timmars minutiös sanering kunde lukten fortfarande skönjas dagen efteråt...

1.

Sen höst 2009. Sexans taxis styrelse hade tagit sig till den kungliga huvudstaden för en taximässa eller något liknande. Som alla vet är ju dock detta med mässor bara ett svepskäl som styrelsen utnyttjar för att få supa skallen av sig och äta sur gammal statoilkorv i kopiösa mängder...

Under sen kväll när vi hade ätit lyxig grillbuffé på Prins Bertils boulehall på Djurgården så skulle vi åka tillbaka till hotellet i storbil. Niklas Silfwerplatz och Patrik Svanberg hade som vanligt tryckt i sig 300 kilo mat var och ungefär 40 starköl till det...

Jag gjorde det ytterst ödesdigra misstaget att sätta mig längst in i bilen, och eftersom detta var en buss fanns det ingen möjlighet att öppna varken dörr eller fönster på den plats där jag satt.

Det var då dom två elitfjärtarna satte igång sin konsert...

Denna fruktade odör!!!

Paniken som spred sig när man kände att buffén började komma upp och man inte hade någonstans att ta vägen... Tror att den stackars chauffören kände på sig att katastrofen var nära för han tvärnitade och släppte ut mig i sista stund innan kaskadkräkningarna satte igång.

Man kan ju inte annat än tacka för denna kvicktänkta insats. Jag tvivlar på att vår VD hade stått för det spykalaset om det hade skett i bilen...

lördag 6 september 2014

Dom kommer från ingenstans

Varning! Detta inlägg kan vara lite äckligt för vissa känsliga människor. Läs inte vidare om du nyss har ätit frukost...

Vi har spenderat två dagar i Jokkmokk med omnejd. Det var inte planerat men på torsdags eftermiddag kom vi hem med 20 kilo Karl-Johansvamp.

Dessvärre så fick dessa ligga hela torsdagen i en plastpåse och gotta till sig...

Svampar som för ett dygn sedan såg fräscha och jättefina ut var liksom inte lika fräscha när de skulle rensas under fredag kväll...

likmaskarna

Vad jag inte fattar är vart dom kommer ifrån liksom... Hur tar dom sig in i en försluten plastpåse som ligger i en låst bil? Dom kan ju liksom inte flyga, än mindre bryta sig in i en låst bil. 

Slutsatsen blir ju följande.  De måste finnas där redan från början...

Fast eftersom likmaskar uppkommer i allt organiskt material när det bryts ned så skulle det ju innebära att de finns latent i allt levande material..

Även i oss människor.

Urk.

Lugn. Det är inte så det är. Likmaskar är fluglarver som uppkommer när spyflugor lägger ägg på kroppen eller i detta fall på svampens yta.

Emellertid är det ju inte ännu klarlagt hur dessa jävla dödsäckelflugor lyckas ta sig in i bilen när den är stängd. Antar att det finns fler rosthål i min fina rostfria Mitsubishi än vad jag trodde...

Och inte har jag sett några jävla flugor. Bara 350 miljarder äckliga krälande mördarlarver...

De förbannade osynliga jävla houdiniflugorna måste ha en satans massa ägg i sig. Det kan vi i allafall säkerställa...

söndag 31 augusti 2014

Vi blev med barn

Nä alltså det är inte som ni tror.

Vi har inte skaffat en sån där liten en som skriker och bajsar och har sig.

Den här är stor. Ja alltså inte så jättestor kanske, förmodligen relativt normalstor, men den är ändå avsevärt mycket större än en sån där liten en.

Dessutom är den betydligt mer självgående. Den klarar sig själv, och framför allt så luktar den inte bajs hela tiden!

Till skillnad från en sån där liten så kostar den här heller inte pengar utan tvärtom...

Ja så småningom blir det nog en sån där annan sorts barn också men än så länge kan det vänta. Tillsvidare tränger vi in oss i ett hörn tillsammans med alla våra saker.

I dessa akuta bostadsbristers tider är det inte helt fel att ta in en sån där student under sitt tak, så gör man en god gärning samtidigt som det givetvis ger ett bidrag till hushållskassan...

torsdag 14 augusti 2014

Hur svårt kan det vara?

Hej era dumma idiotiska fårskallar till grannar.

För att ni någon gång ska fatta hur man källsorterar sina sopor så kommer här en liten lathund som till och med den mest urdumma korkskallen borde kunna förstå.

Ofärgat glas ska sättas i behållaren som det står OFÄRGAT glas på.

Färgat glas ska sättas i behållaren som det står FÄRGAT glas på...

Om det är oklart vilket sorts glas som anses vara ofärgat så avses alltså glas som har samma färg som fönsterrutorna i din lägenhet. Det vill säga helt GENOMSKINLIGT...

Grönt och brunt glas anses inte vara ofärgat!

Metall skall vara i den behållare som det står METALL på. Det ska inte vara i behållaren för plast, eller i behållaren för brännbart för den delen...

Detsamma gäller för hårdplast men tvärtom mot ovanstående. (Ska alltså placeras i behållaren som det står HÅRDPLAST på)

Kompostlådan är en behållare som skall innehålla organiskt material. Med organiskt material avses t.ex. sådant material som möglar ,som t.ex. den där halva ostbiten som du har har haft i kylen i sex månader utan att fatta att du kanske borde slänga bort den.

Även bröd, sallad och INNEHÅLLET i dina konservburkar är exempel på organiskt material. Konservburken är INTE organiskt material (se avsnittet som handlar om METALL).

För allas trevnad är det bra om man använder en för ändamålet anpassad kompostpåse när man ska slänga sitt organiska material...

Ett annat exempel på material som inte anses vara organiskt är halvätna matpåsar från McDonalds. Var vänlig och släng dessa i brännbart. Din halvätna hamburgare kan du dock sätta i kompostpåsen innan du går ner till soprummet med resten av skräpet.

Vidare skall hushållssopor placeras i den behållaren som det står HUSHÅLLSSOPOR på. Med hushållssopor avses sådana sopor som är brännbara men inte organiska. Exempel på dessa är t.ex. tomma mjölkpaket och smörbyttor.

För den som vill gå överkursen kan man förstås även sortera dessa exempel i avsedd låda för papper och plast, men man får faktiskt även slänga dom i brännbart...

Och till sist. NEJ! En mikrovågsugn kan inte klassas som brännbar! Den skall lämnas till återvinningen på Kronan...

HOPPAS ATT NI FATTAR NÅT NU ERA JÄVLA KLAPPSKALLAR!

fredag 8 augusti 2014

Allmänt utrop till alla humlor

Hej alla humlor, bin och andra pollinerande flygfän där ute!

På metargränd 27 våning 3 finns det en massa tomatplantor som vill bli pollinerade.

De väntar med spänning på erat besök...

Det är uppenbarligen inte så lätt för er att hitta hit men om ni följer strömmen av mygg, knott och blindingar så borde ni hitta!

Som sagt ja. Vi har en himla massa tomatplantor, men dom är väldigt svåra att pollinera på egen hand, då blommorna är så enormt små.

Ja jag skrev enormt små med flit.

Så fick jag in ett sånt där syftningsfel också som är så otroligt vanligt i dagens sverige, då ungdomarna inte har fått lära sig det svenska språket i skolan...

Vilket bra inlägg det här blev. Både vädjan och klagomål i ett!

onsdag 30 juli 2014

Förgiftad

Två saker kan konstateras enligt rena fakta.

1. Jag bloggar väldigt sällan nuförtiden.

2. Min blogginlägg är oftast arga.

Av dessa fakta kan man dra slutsatsen att jag inte är lika arg nuförtiden.

Om detta beror på att jag numera är gift med en fantastisk kvinna istället för med mitt jobb kan man ju endast spekulera i men det ligger nog någonting i det...

För den som är gift med sitt arbete tenderar även att bli förgiftad av sitt arbete vilket leder till en ganska tråkig (och arg) tillvaro.

Jag tror inte att min fru kommer att förgifta mig, hon tycks ju faktiskt ha gift sig med mig av kärlek. För det kan inte ha varit p.g.a. pengarna :)

Även om plånboken alltför oftast gapar tom så är jag ändå lycklig. Det tycks helt enkelt vara så att pengar inte gör en lycklig, kan det till och med vara så att pengar gör en olycklig?

Det tycks iallafall stämma i mitt fall.

För den som nu tycket att jag ska vara arg i min blogg så kan jag gnälla på en sak.

Varför måste dom satans myggorna alltid lyckas bita mig under klockan? Gör jävligt ont när armbandet nöter på myggbetten...

torsdag 10 april 2014

Norrlands Guld

I tisdags hade jag nog en av de mest onödiga körningar jag någonsin har haft.

Känns som att kunden har lite för mycket pengar om dom beställer en back med lättöl som ska köras från Luleå till Piteå när det finns en bensinmack mitt emot.

Fast det är väl så det blir när man beställer via en beställningscentral i södra Sverige där det sitter fullt med folk som aldrig har varit norr om Dalälven...

De fattar väl inte skillnaden mellan Luleå och Piteå.

Till och med kunden blev ju förvånad :)

Desto mer förvånade blir dom säkert når dom får fakturan.

Ölet var av märket Spendrups, fast man kan ju tro att det var Norrlands Guld!

måndag 27 januari 2014

Nya tider

Numera är jag "bara" chaufför. Verkar dessutom få fast sysselsättning.

Det är väl en del nytt fast egentligen är det ju samma som tidigare.

Av någon underlig anledning har jag dock fått en nytändning av hela denna soppa.

Kan ju förstås bero på att alla de skulder "jag" (eller andra?) har dragit på mig måste betalas...

Det värsta jag vet är att sitta och kosta pengar. Såna chaufförer har jag inte mycket för. Därför gör jag allt som står i min makt för min arbetsgivare.

Idag verkar det dock som att schemaläggaren har planerat in ungefär dubbelt så många bilar som behövs... Då blir det ju inte lätt men det är väl bara att kämpa på :)

Har ju dock inte tänkt fastna här i taxiträsket så andra jobb söks febrilt med ljus och lykta.

Tyvärr så anser jag att mina papper inte står i paritet med min kapacitet varför jag ser en svårighet i att hitta något annat.

Man måste väl känna nån typ...

Nåväl. Det ordnar sig säkert.

lördag 11 januari 2014

Moderna Bonnie & Clyde

Mitt hopp till mänskligheten fick sig en törn kan man väl påstå.

Man gör allt rätt. Man gör  allt man kan. Men det duger aldrig

De vill att man ska vara rak och ärlig men när man säger vad man tycker så tål dom inte kritik.

Kanske dags att inse att det är er det är fel på och att först sopa framför sin egen bro innan man börjar gnälla på andra?

Fast vad vet väl jag... jag är ju bara en människa som andra.

Bitter tänker jag inte bli för såna människor har jag träffat och de kan inte ha det lätt...

Ska man bli förbannad på alla idioter som finns får man vara förbannad hela tiden.

Det är ju enkelt.  Bara att strunta i dom och gå vidare.